Från Saint till Sankt

Under ett besök i Paris 1784 förhandlade Gustav III till sig ön Saint-Barthélemy i Karibien från Frankrike, som i utbyte erhöll handelsrättigheter i Göteborg. Den svenske kungen hade ambitionen att återupprätta Sverige som stormakt och ville, inspirerad av andra länder, att Sverige skulle ha en egen koloni. Syftet var inte bara att uppvisa makt och prestige – handeln i kolonin förväntades generera inkomster som skulle gynna den svenska ekonomin.

Den 7 mars 1785 överlämnade den franske kommendanten Chevalier de Durant styret av Saint-Barthélemy till Salomon Maurits von Rajalin, den första svenska guvernören i kolonin. Saint-Barthélemy blev nu Sankt-Barthélemy. Strax därefter började svenskarna anlägga staden Gustavia, uppkallad efter den svenske kungen, kring hamnen La Carénage. Gravyren här nedan föreställer Gustavia i slutet av 1700-talet, en bild som är digitaliserad och fritt tillgänglig via Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Under den svenska perioden (1784–1878) förvaltades S:t Barthélemy av sammanlagt 15 guvernörer eller kommendanter. Det var endast de högre tjänstemännen och vissa affärsmän som talade svenska på ön. I Gustavia pratade de flesta engelska och på landsbygden dominerade franskan.

Stadsplanering och infrastruktur

En person som är starkt förknippad med kolonin och som lämnat flera spår i KB:s samlingar är läkaren Samuel Fahlberg (1758–1834). Han anlände till S:t Barthélemy som läkare med fregatten Sprengtporten 1784, tillsammans med guvernör von Rajalin och ett flertal andra tjänstemän och soldater. Ett år efter ankomsten till ön blev Fahlberg guvernementssekreterare åt von Rajalin och samma år upprättade han en stadsplan för Gustavia. 1786 utnämndes Fahlberg inte bara till guvernementsmedikus, han upprättade dessutom en specialkarta och en jordebok över ön.

Fahlberg författade under sin tid på S:t Barthélemy flera vetenskapliga uppsatser om öns flora Länk till annan webbplats. och hälsoförhållanden. Han ritade också flera kartor och teckningar, som du kan se prov på här. Överst i inlägget ser du en detalj ur en handritad karta över Gustavia, som visar hur hamnområdet såg ut "Sådan som den befands vara vid den sednaste mätningen förrättad uti slutet av mars månad 1795", det vill säga nio år efter att svenskarna anlände till ön. Nedan ser du kartan i sin helhet, limmad på ett ark bredvid en motsvarande karta som visar hur området såg ut 1785.

I KB:s handskriftssamling förvaras dessa båda kartor i en tunn bunt med handlingar efter Fahlberg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (HS Acc2006/41). Utöver kartorna här ovan innehåller bunten en grundritning av kyrkan Sofia Magdalena, uppkallad efter Gustav III:s gemål, som invigdes 1787 och revs 1857. I övrigt domineras pappersbunten av långa listor med beräkningar av materialkostnader till en vattencistern Fahlberg även gjort ritningar av. Kanske blev den verklighet? Det fanns enligt uppgift 32 vattencisterner på ön, som var torr och saknade naturliga sötvattenkällor.

Samuel Fahlberg ritade under sin tid på S:t Barthélemy ännu fler kartor som graverades efter hans handritade förlagor, flera av dem är katalogiserade i Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. På KB finns även en blyertsteckning av Fahlberg som visar utsikten över Gustavia från köpmannen Hansens villa "på höjderna av Corocolle Bay" omkring 1790. Teckningen är digitaliserad och fritt tillgänglig via Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Byggnadsvård i tropikerna

Roggebiblioteket i Strängnäs är en del av KB sedan 1968 Öppnas i nytt fönster.. I Roggebibliotekets handskriftssamling finns bland annat handlingar från den första svenske kyrkoherden på ön, Sven Thunborg. Han anlände till S:t Barthélemy med samma båt som Samuel Fahlberg 1784.

En stor del av materialet handlar om skötseln av den svenska församlingens byggnader. Det var inte lätt att stå emot de tropiska stormarna, på bilden här nedan ser du en beställning från 1791 på "jaloussier i stället för glasfenster; emedan för hvarje regnskur och häftig blåst alla luckor eljest måste stängas och prästen sitta i mörkret.”

I Roggebiblioteket finns även en tryckt karta över S:t-Barthélemy från 1786 med i den kartbok som är mer känd för sina fantasifulla och allegoriska teckningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Arvet efter kolonin

Många svenskar hade direkta eller indirekta kopplingar till S:t Barthélemy. Ett välkänt exempel på KB är konstnärinnan Maria Röhl Öppnas i nytt fönster. vars far, köpmannen Jakob, upprättade ett handelshus i kolonin 1785. Det gjorde han tillsammans med Adolf Fredrik Hansen (från vars villa Samuel Fahlberg ritade en vy över Gustavia). Det sägs att förmögenheten Jakob Röhl skapade på S:t Barthélemy utgjorde grundplåten tills familjens välstånd och möjliggjorde hans framtida döttrars bildade uppfostran hemma i Sverige. Något som på sikt ledde näst äldsta dottern Maria in på konstnärsbanan.

Hösten 1964 startade en grupp ättlingar till de svenska ämbetsmännen på S:t Barthélemy ett sällskap, vars ändamål "är att verka för tillvaratagandet och vård av svenskminnen på S:t Barthélemy och av i Västindien och i Sverige befintliga arkivalier och föremål med anknytning till öns svenska tid". S:t Barthélemysällskapet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. verkar även för att främja forskning rörande svensktiden och för att främja kontakten mellan dagens S:t Barthélemy och Sverige. Genom åren har sällskapet givit ut en mängd skrifter, som ingår i KB:s tryckta samlingar.

Den mörka historien

Den mörka delen av S:t Barthélemys historia är både välkänd och väldokumenterad. Den största fördelen med ön, som hade dåliga förutsättningar för jordbruk, var dess hamn. Det var genom transporter och handel det fanns pengar att tjäna. Den 16 april 1785 beslutade guvernör von Rajalin att införa viss tullfrihet för besökande fartyg och i september samma år inrättades S:t Barthélemy som en frihamn.

Slavhandel var redan tillåten och den 28 augusti 1786 stadgades taxeringen på varor i ett kungligt brev, där även en taxeringslista för slavar ingick. En lista som uppdaterades 1790. Den svenska slavhandeln var relativt liten jämfört med många andra länders, men den är ändå starkt förknippad med historien om S:t Barthélemy.

Historikern Fredrik Thomasson, författare till boken Svarta S:t Barthélemy : människoöden i en svensk koloni 1785-1847 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., berättar mer om den svenska kolonin i Berättelser från KB den 14 september. Missa inte det!