Intill Strängnäs domkyrka höjer sig Roggeborgen och blickar ut över Mälaren. Byggnaden uppfördes som residens åt biskopen Kort Rogge mot slutet av 1400-talet och har fyllt många syften genom åren. Framför allt hade Strängnäs gymnasium och läroverk sin verksamhet i huset i över 300 år. När skolan flyttade från Roggeborgen på 1930-talet blev den äldre boksamlingen (Strängnäs stifts- och läroverksbibliotek) kvar i en närliggande byggnad. 1968 införlivades samlingen med KB, återfördes till borgen och fick ett nytt namn: Roggebiblioteket.

Samlingens ursprung

Strängnäs gymnasium grundades 1626 som Sveriges andra i ordningen. Det första århundradet var skolans bibliotek relativt litet. Från 1667 finns en förteckning över skolans böcker nedpräntad inuti en lagbok. 18 böcker men framför allt musikalier nämns i listan. Musiken var viktig vid gymnasierna och eleverna – djäknarna – förväntades bland annat delta med sång vid gudstjänsterna i domkyrkan.

Latinstudier stod i centrum vid de tidigaste gymnasierna. Teologi var ett annat viktigt ämne, eftersom undervisningens mål var att utbilda framtida präster. Än idag utgör teologi ungefär en tredjedel av Roggebibliotekets böcker.

Samlingen växer

Den första riktigt stora bokdonationen kom till Strängnäs gymnasium 1724. Detta år mottog gymnasiet genom testamente en samling böcker från Nyköpingsprosten Josef Thun.

Med tiden växte skolans bibliotek genom inköp och gåvor. Idag består samlingen av 70–80 000 volymer. Bibliotekets guldålder inföll på 1800-talet, när läroverkets bibliotekarie Jonas Otto Pontén under sin nästan fyrtio år långa tjänstgöringstid utökade samlingen betydligt, inte bara med böcker utan också med föremål.

Många böcker i Roggebiblioteket är rikligt försedda med skolpojksklotter. Här ser du Pehr Graffmans klotter i Johan Hübners lärobok i politisk historia, tryckt i Strängnäs 1724.

Roggebiblioteket blir en del av KB

Skolan flyttade från Roggeborgen 1935. Boksamlingen blev dock kvar på domkyrkoberget i det så kallade Tryckerihuset, där det stått uppställt sedan 1864. Kopplingen till läroverket blev allt svagare och klimatförhållandena var bedrövliga i den kalla, mörka och dragiga byggnaden som fortfarande på 1950-talet saknade elektrisk belysning och i praktiken endast kunde besökas under sommaren. Bibliotekariens dagbok noterar i blyerts den fjärde januari 1927 att bläcket frusit till is: ”Fr.o.m. denna dag bläcket åter fruset!! Hur länge skall detta eländiga tillstånd – år efter år ­– fortfara?”

Flera tidningsreportage från bibliotekets sista tid i Tryckerihuset bekräftar bilden. Larmrubriker talar om ”katastrofläge”, ”skamfläck” och ”vanskötsel”. Startskottet för en förändring kom i juni 1953, när riksbibliotekarien Uno Willers begärde en riksutredning om bibliotekets problem och föreslog att Kungliga biblioteket skulle åta sig ansvaret för detsamma. Roggeborgen föreslogs tidigt som ny förvaringsplats.

Roggebiblioteket idag

I Roggebiblioteket finns verk från boktryckarkonstens barndom, medeltida handskrifter, noter, glober, kartor och titlar inom många olika ämnesområden. Efter 1968 växte Roggebibliotekets samlingar ytterligare genom nya donationer. Den sista – och en av de mest praktfulla – är Wrangelska boksamlingen från Säby gård på Aspö i Mälaren. Detta vackra herrgårdsbibliotek består av ungefär 5 000 titlar daterade från 1400- till 2000-tal.

Roggebiblioteket har flera ”syskonbibliotek” runt om i Sverige, framför allt stiftsbiblioteken i Kalmar Länk till annan webbplats., Linköping Länk till annan webbplats., Skara Länk till annan webbplats., Västerås Länk till annan webbplats. och Växjö som har liknande samlingar och ursprung men som idag har kommunal huvudman. Strängnäs utgör som del av KB ett undantag. I Strängnäs finns dessutom det anrika domkyrkobiblioteket Länk till annan webbplats., som har sin placering inne i katedralen och hör till domkyrkoförsamlingen. Med anledning av de båda bibliotekens närhet till varandra och ömsesidiga behov av tillsyn gick Kungliga biblioteket och Strängnäs Domkyrkoförsamling med Aspö samman om en gemensam bibliotekarietjänst 2015.

Idag besöks Roggebiblioteket av forskare inom ett stort antal ämnesområden. Ungefär en tredjedel av beståndet är registrerat i Libris. Man kan också söka efter titlar i de scannade och OCR-lästa kortkatalogerna Länk till annan webbplats..

En annan viktig verksamhet i Roggeborgen är Kungliga bibliotekets bokbinderi. Här förses KB:s nyinkomna böcker och tidskrifter med skyddsomslag, så att de ska tåla att hanteras av låntagare. När du beställer fram en bok på KB i Humlegården, kan den alltså ha varit en vända i Strängnäs först!

Roggebibliotekets 50-årsjubileum 2018 uppmärksammas med festskriften Böckerna i borgen. Ett halvsekel i Roggebiblioteket som kan beställas här.