Historien var märklig men så även dess huvudperson. Vi tar det hela från början och det är den 8 november 1789 när Anders Lindeberg föds. Ett händelserikt år då franska revolutionen inleds, den förste amerikanske presidenten väljs och myteriet på Bounty Länk till annan webbplats. inträffar. Men vi ska inte dröja vid de händelserna utan gå vidare med Lindebergs historia. Låt oss hoppa några år fram i tiden.

Litterära strider

Vår huvudperson har talang för skrivandet vilket tidigt visar sig i ett hedersomnämnande han får av Svenska Akademien 1808 för sin dikt Friheten. Han fortsätter nu på den banan för att försörja sig. 1815 blir han inblandad i stridigheter om Napoleon, som precis lyckats ta sig från Elba och på nytt gripit makten i Frankrike. Lindeberg skriver nämligen två broschyrer i ämnet varav den ena med titeln Äro de nya händelserna i Frankrike till Europas lycka eller olycka? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.dras in av censuren.

Dessutom bråkar vår hjälte med Carl Augus Grevesmöhlen, och hamnar i rätten med honom efter att ha gett ut sin förolämpande skrift En storskrikare, tecknad efter naturen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Grevesmöhlen är en tämligen ökänd person i svensk historia, bland annat i högsta grad inblandad i den ryktesspridning runt kronprins Karl August död 1810 som skulle leda till mordet på Axel von Fersen. Han var dessutom under en period chef för den nye kronprinsen Karl Johans hemliga polis, men skandaler skulle så småningom få Grevesmöhlen förvisad till Norge 1817.

Lindeberg köper nämligen Stockholmsposten 1821 och driver tidningen – där faktiskt kungen själv ibland medverkar – fram till nedläggningen tolv år senare, vi ska återkomma till den händelsen lite längre fram.

Lindeberg drar igång en juridisk process mot skriftens författare, Beskow uppger då att teatersufflören Wessling ligger bakom pamfletten men fortsätter i dennes namn med kritiken. Flugsmällan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är idag en sällsynt skrift då upplagorna systematiskt köptes upp och makulerades. Men ni kan självklart läsa den digitalt genom att klicka på titeln.

Om nu någon av er tror att det här räcker för att knäcka Lindeberg så tror ni fel. Väldigt fel, ingen knäcker Anders Lindeberg. I brev till kungen erbjuder han sig visserligen att upphöra med sin publicistiska verksamhet, men bara om han får sin teater. Och det kan han glömma.

Utfallet i utdömt straff blir här likadant, Lindeberg döms till döden men mycket har i övrigt ändrats jämfört med 1700-talet. Kung Karl XIV Johan är inte alls intresserad av att få skribenten dömd till döden utan beviljar nåd som då ska bli tre år på Vaxholms fästning. Men här går allt snett eftersom Lindeberg vägrar låta sig benådas, han kräver att få avrättas på sin födelsedag den 8 november vilket också råkar vara årsdagen för Stockholms blodbad.

Nu har kungen hamnat i ett rejält dilemma då tanken aldrig varit att avrätta Lindeberg, men hur gör man när den dömde själv vägrar ta mot benådningen? Jo man utlyser en amnesti som gäller de som sedan 1810 dömts för politiska brott och högmålsbrott, allt för att fira 24-årsdagen av Karl XIV Johans ankomst till Sverige. Så gör man men Lindeberg vägrar fortfarande att benådas och nu är goda råd dyra. Vi har kommit fram till min absoluta favoritdel av historien om Anders Lindeberg! För hur löser man då problemet? Jo man lurar helt enkelt ut honom från fängelset och låser portarna, Lindeberg har inget annat val än att gå hem som en fri man med livet i behåll.

Revansch

När Anders Lindeberg berövats sitt martyrskap fortsätter han enträget med sina drömmar om en egen teater, och har dessutom kommit att radikaliseras. 1838 ger Lindeberg ut skriften Revolution och republik  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.där han öppet propagerar för att landet borde göra sig av med monarkin, en svårsmält skrift för kungen som dock väljer att inte ta strid den här gången. Åsikterna får inte heller något större stöd i andra kretsar, däremot går det bättre med planerna på att öppna teater. 

Spåren som blev kvar

Den 12 december 1849 dör Anders Lindeberg vid 60 års ålder och Sverige blir en profil fattigare. 1910 är det även slut med hans älskade teater, den rivs och så dör det sista av kapten Lindeberg. Fast egentligen inte för i Kungliga biblioteket har vi en stor mängd av hans skrifter, en hel del av dem dessutom digitaliserade och tillgängliga via litteraturlistan längst ner. Här finns även översättningar – bland annat Baron von Münchhausens äventyr – några handskrifter, en del porträtt och så hans tid avspeglad i dåtidens dagstidningar. Lindeberg är borta men inte det han efterlämnat, arvet efter krigaren som bytte svärdet mot pennan och sökte martyrskapet i tryckfrihetens tjänst.