Begynnelsen – de fyra elementen

I slutet av 1970-talet börjar de stora amerikanska underhållningsbolagen få upp ögonen för det nya ungdomsfenomenet hiphop, där de fyra elementen graffiti, rap, dj-ing och breakdance utgör grunderna.

I början av 1980-talet släpps både filmer och musik som gör breakdance till ett internationellt fenomen. Det mediala strålkastarljuset riktas mot dansen, och det var nog framför allt den som bidrog till att kommersialisera hela hiphoprörelsen. Dansen är central i filmer som Wild Style (1982), Flashdance (1983), Breakdance – the movie (1984), Beat Street (1984) och i låtar som ”Breakdance – Electric Boogie” (1983), "(Hey you) the Rock Steady Crew” (1983), och för gruppen Break Machine. Gruppen Rock Steady Crew hade även synts dansa i ett par av de ovan nämnda filmerna.

Det dröjde inte många år innan svensk media började uppmärksamma hiphopen och fenomenet fick fäste även i Sverige. Både ”(Hey you) the Rock Steady Crew” och Break Machines ”Street Dance” hade toppnoteringar på den svenska skivförsäljningslistan 1984. Samma år slog breakdance igenom i Sverige, mycket tack vare tv-programmet Bagen Länk till annan webbplats. med Cia Berg (numera Cia Soro) som sändes i SVT mellan oktober 1984 och april 1985.

Bagen, Nöjesmaskinen och Måndagsbörsen

Bagen var ett ungdomsprogram med nästan uteslutande fokus på musik. Ett av inslagen hette "Freak Out", där nya danser framfördes av svenska dansare. SVT släppte en lp-skiva Länk till annan webbplats. med musik från programmet med medföljande instruktioner till dansrörelserna. Bagen fick ett stort genomslag, men det var inte där breakdance visades första gången i den svenska televisionen.

Kanske var det redan någon gång 1982, genom Leroy i tv-serien Fame, som vi i Sverige kunde se breakdance på bästa sändningstid? Säkert är i alla fall att nästan på dagen året innan Bagens första avsnitt sändes uppträdde Per Cussion All Star band and Grandmaster Funk Länk till annan webbplats. i Måndagsbörsen. Förutom att rappa dansade Grandmaster Funk under uppträdandet. Och, det är även vid denna tidpunkt i slutet av 1983, som ordet breakdance börjar få en viss spridning i svensk nyhetsmedia. Man förstår att det är ett nytt stort kulturellt fenomen som spirar. Den 9 januari 1984 publicerar GT följande artikel om filmen Beat Street:

Nya krigsdansen. En ny dans har spritt sig i USA:s storstäder: Breakdance, en imitation av ligaslagsmål. Harry Belafonte håller på att förbereda en film om den nya fredliga våldsdansen. 'Det är både en lyrisk och estetisk dansform', säger Belafonte. Ungdomarna dansar den på gatorna sedan de lagt ut en bit papp eller liknande som underlag. Dansen försiggår delvis horisontalt. Dansarna kastar sig till marken, vrider sig runt, stelnar som en robot och reser sig upp igen för att markera nya anfall.

I mars 1984 besökte den amerikanska gruppen Break Machine, som precis fått en stor hit med låten ”Street Dance”, SVT-programmet Nöjesmaskinen Länk till annan webbplats.. De svenskar som hade turen att få in dansk tv kunde samma år se danska mästerskapen i breakdance. Under hösten visade SVT även de klassiska dokumentärerna Style Wars och Beat This!, som i SVT:s översättning fick heta Konst på stickspår Länk till annan webbplats. och Hip hop be bop – breakdance! Länk till annan webbplats..

Det var alltså väldigt mycket hiphop på tv under 1984, men det var lätt att missa program som bara visades en gång. Dessutom var det få svenskar som vid denna tid hade tillgång till egna videobandspelare. Bagen var dock ett regelbundet återkommande program, vilket säkert var en bidragande orsak till att det fick så stor betydelse för spridningen av det nya fenomenet.

Mix med svensk folkdans

Två användbara källor för att undersöka hur breakdance och andra kulturfenomen sprids i svenska medier är söktjänsterna Svenska tidningar Länk till annan webbplats. och Svensk mediedatabas Länk till annan webbplats.. Utifrån sökträffarna här går det att se ett mönster som visar att strålkastarljuset flyttas över från dansen till hiphopmusiken när det kommersiella intresset för breakdance avtar. Själva dansen behandlas heller inte längre på samma sätt i musiken. Men som med så mycket annat avtar inte utövandet trots att det inte längre syns i media, även om det emellanåt dyker upp inslag och artiklar. De gånger det förekommer någon form av streetdance i tv ligger fokus ofta på yngre barns fritidsintressen. Det förekommer även försök att lyfta upp dansen till en “finkulturell nivå” eller att sätta in den i en vidare ”svensk” kontext.

Många har nog sett klippet från tv-programmet Café Solsta från 1987 Länk till annan webbplats. med Jösse Halling Breakers, som blandade folkmusik och breakdance. När Bengt Alsterlind presenterade gruppen med orden “I Arvika är dom framåt” hade de redan under åtminstone två års tid turnerat runt i folkdans- och musiksammanhang och figurerat i rikspress med jämna mellanrum. Jösse Halling Breakers ingång var att de såg likheter mellan folkdanserna jössehäradspolska, halling och breakdance och började föra ihop delar ur dessa till något nytt och eget.

Redan 1985 under kulturdagarna i Göteborg, som gick under namnet “Folkmusiken lever!”, gjorde gruppens blandning av gammalt och nytt ett sådant stort intryck på musikern och kritikern Ingmar Glanzelius att han i Dagens nyheter argumenterade för att folkmusiken här var på rätt väg:

Folkmusik måste ut ur sin konservburk. Man måste ompröva begreppet 'äkta': inte trohet mot en stil, utan mot lyssnarna.

Efter att den första vågen av dansen avtagit i Sverige är kanske Jösse Halling Breakers de som synts dansa breakdance i tv flest gånger, då Café Solsta inte var det enda program de framträdde i.

Vad hände sen?

När den svenska hiphopmusiken får stora kommersiella framgångar under 1990-talets andra hälft lyfter många artister fram de olika delarna av hiphopen och synliggör på så vis återigen dansen. Det är tydligt att det finns en vilja att definiera vad hiphop är. Att det inte bara är en musikstil utan också innehåller flera delar som beskrivs som lika viktiga. Men detta till trots är det svårt att följa dansen i media. Ett exempel är SM i breakdance, som startade på allvar 1995 men som sedan dess lämnat ytterst få avtryck i KB:s samlingar.

Det som dock går att ta fasta på medialt är det enorma inflytande streetdance får på dans. 1998 får dansgruppen Bounce sitt genombrott i en hyllningssändning till Stockholm, som då var europeisk kulturhuvudstad. Snart syns streetdansare på scenen bakom varje artist som vill framstå som modern.

I början av 2000-talet började realityserierna, eller tävlingsdokumentärerna som de även kallades för på den tiden, hitta den form vi är vana vid idag. 2002 startade Fame Factory på TV3 Länk till annan webbplats. där nya artister skulle hittas och deltagarna drillas av en dansare från Bounce. 2005 gick även programmet Floor Filler Länk till annan webbplats. i samma kanal och där låg fokus helt och hållet på dans med stora inslag av streetdance.

2011 sändes programmet Flugor Länk till annan webbplats. i SVT som gjorde en komisk poäng av Jösse Halling Breakers uppträdande i Café Solsta 1987. Det påverkade säkert mångas uppfattning i Sverige om breakdance som något som barn och ungdomar höll på med lite på skoj.

Det senaste årtiondet har det inte skrivits lika frekvent om breakdance i pressen och det var nog lite överraskande att just breakdance dök upp som en OS-gren sommaren 2024.

Mer dans på KB

Föreläsningsserien Berättelser från KB den 4 december spinner vidare på temat dans. Välkommen att lyssna på Astrid von Rosen och Bo Westerholm, som tillsammans skrivit biografin Passion och protest : den svarte danskonstnären Claude Marchants liv och verk. Amerikanen Claude Marchant (1919–2004) var med och startade Balettakademien i Göteborg på 1960-talet och har haft stort inflytande inte minst inom jazzdansen.

Skribenter: Petter Edlund och Petter Zerpe