Innehållsmässigt handlar det om publicerade medier som radio, tv, musik, film, ljudböcker och dataspel. Men det rör sig även om ett omfattande dokumenterande material som framställts inom såväl offentlig som privat verksamhet.

Sammantaget speglar inspelningarna olika aspekter av Sveriges utveckling från slutet av 1800-talet fram till idag.

I regleringsbrevet för 2018 fick KB i uppdrag att tillsammans med Filminstitutet utreda hur ökad samverkan kan effektivisera digitaliseringen av audiovisuellt material. På onsdagen överlämnades utredningen Digitalisering av audiovisuella samlingar till regeringen.

För att uppnå en effektiv och nationellt samordnad digitalisering av audiovisuellt material föreslår utredningen följande:

• Det behöver inrättas nationella resurser för digitalisering av audiovisuellt material.
  Digitalisering är det enda kända sättet att bevara informationen i äldre inspelningar. KB och Filminstitutet har den teknik och kompetens som krävs för att utvecklas till nationella resurser för digitalisering. KB utför en storskalig digitalisering av ljud, video och film, medan Filminstitutet bedriver en högkvalitativ digitalisering av film.
  
• Det behövs en nationell inventering av audiovisuella samlingar.
  En nationell inventering behövs för att få en klarare bild över de inspelningar som ligger utanför de stora audiovisuella arkiven. Det gäller såväl offentligt finansierade arkiv som kommersiella arkiv och andra privata samlingar. Inventeringen kan sedan ligga till grund för en nationell digitaliseringsplan.
  

Utredningen föreslår därför att KB får i uppdrag att, i samverkan med Riksarkivet, Filminstitutet och företrädare för forskningen, under 2019 resursberäkna och utreda förutsättningarna för en nationell inventering. Den föreslår även att KB och Filminstitutet utvecklas till nationella resurser för digitalisering.

Läs hela utredningen