Swipnet, som startade 1991, var Sveriges första kommersiella internetleverantör. Via leverantören kunde privatpersoner inte bara skaffa en webbuppkoppling utan även en alldeles egen hemsida. Snart dök en hel flora av digitala kryp-in upp: Vanliga människor publicerade bilder på sina katter och favoritband och öppnade en ”gästbok” där besökare kunde lämna hälsningar.

– Hemsidorna har exakt samma funktion som Instagram och Facebook har i dag. Folk hade storslagna visioner om att uppdatera dem ofta. Men på den tiden var det en krånglig sak att göra, så det stod alltid ”under konstruktion” på sidorna, säger Daniel Jansson, teknisk verksamhetsutvecklare på KB.

”En pionjärverksamhet och milstolpe”

Vid millennieskiftet hade de flesta övergett sina virtuella hem. År 2004 stängdes de inaktiva Swipnetkontona ner, men hemsidorna räddades: Organisationen Internetstiftelsen i Sverige (IIS) Länk till annan webbplats. erbjöd sig att bevara sidorna och gjorde dem till en del av sin verksamhet Internetmuseum Länk till annan webbplats..

När den europeiska dataskyddslagen, GDPR, infördes i maj kunde IIS inte längre förvara sidorna på sina servrar. KB, som däremot har den lagliga möjligheten, fick därför frågan om att överta dem – och svarade ja.

Sedan 1997 samlar KB redan löpande in stora delar av den svenska publiceringen på internet, med hjälp av en automatisk robot. Roboten missar dock ofta undersidor, till exempel personliga hemsidor, som inte finns länkade någonstans.

– Att vi nu bevarar Swipnets gamla sidor ligger helt inom ramen för KB:s webbinsamling. Och Swipnet var en pionjärverksamhet, en milstolpe i svenska internets historia. Det här var vår sista chans att bevara företagets innehåll i sin helhet, säger Daniel Jansson.

Två miljoner unika tidsdokument

När samtliga Swipnetsidor nu strömmar in i KB:s samlingar rör det sig om två miljoner dokument från över 50 000 användarkonton. Hur forskare, eller nyfikna privatpersoner, vill använda materialet återstår att se. Men Pär Nilsson, handläggare för KB:s digitala samlingar, påpekar att det är en anmärkningsvärd mängd information som bevaras:

– 50 000 personer har skapat hemsidorna under en begränsad period. På så sätt utgör de en katalog med exempel på vanliga människors beteende på internet. Vi kan se vilket språk och vilka verktyg de använde för att ta fram sina sidor. Det här blir ytterligare en bit i KB:s stora pussel över samhällets publicerade tankar och idéer.

Fakta: KB:s insamling av den svenska webben

KB har samlat in ögonblicksbilder av den svenska webben sedan 1997. Webbsidorna finns i tjänsten Kulturarw3, som går att ta del av i bibliotekets lokaler i Stockholm. I dagsläget går sökningen långsamt eftersom innehållet lagras på band, men KB arbetar på att ta fram en ny och mer användarvänlig tjänst.