En fattig gymnasist

Jacob Jonas Björnståhl föddes 1731 i Näshulta, Södermanland, som son till en fänrik. Han växte upp under enkla förhållanden, men hade gott läshuvud och fick möjlighet att studera vidare. Som barn gick han till fots de omkring sex milen från Näshulta till Strängnäs för att studera vid stadens trivialskola och gymnasium. Där väcktes hans intresse för österländska språk.

På Björnståhls tid låg Strängnäs gymnasium i Roggeborgen intill domkyrkan. Idag förvaltar KB boksamlingarna från Strängnäs gymnasium och läroverk (Roggebiblioteket) i samma hus. Sannolikt har Björnståhl under sin gymnasietid haft tillfälle att studera en del av de språkvetenskapliga volymerna i samlingen. Ett par böcker med hans ägaranteckning finns också i biblioteket.

Ett slags dubbelt tvång pressar mig, å ena sidan den mest brinnande lust att lära och en osläcklig törst att tränga in i den sacrala litteraturens allraheligaste, å andra sidan bränner den största fattigdom min själ våldsamt dagar och nätter.

En brinnande lust att lära

Fattigdomen och kunskapstörsten blev de två faktorer som dominerade Björnståhls karriär livet ut. I en stipendieansökan 1754 skriver han: "Ett slags dubbelt tvång pressar mig, å ena sidan den mest brinnande lust att lära och en osläcklig törst att tränga in i den sacrala litteraturens allraheligaste, å andra sidan bränner den största fattigdom min själ våldsamt dagar och nätter."

När Björnståhl lämnade gymnasiet för att fortsätta sina språkstudier i Uppsala fick han med sig ett intyg från rektorn i Strängnäs. Där framhölls att Björnståhl nästan helt på egen hand förvärvat sig kunskaper i grekiska, hebreiska, kaldeiska och syriska under gymnasietiden.

1763 lade Björnståhl fram en dissertation Länk till annan webbplats. (avhandling) om "Hebréernas Tio Guds bud belysta av den arabiska dialekten", tillsammans med sin student Johan Adam Tingstadius (som senare blev biskop i Strängnäs). Därefter utnämndes han år 1765 till docent i arabiska vid Uppsala universitet.

På bildningsresa

Björnståhl fick ingen långvarig akademisk karriär i Sverige. Den docentur han tilldelats var dessutom oavlönad. Att ge sig ut på bildningsresa låg i tiden, något vi skrivit om i ett tidigare blogginlägg Länk till annan webbplats.. Som informator till hovmarskalken Adolf Rudbecks två söner begav sig Björnståhl därför till Paris år 1767, där han studerade österländska språk i tre år. Därefter fortsatte Björnståhl resan till Schweiz, Italien, Tyskland, Holland och England för att sluta i Konstantinopel och sist i Grekland. Resan kom att vara i tolv år, och han återsåg aldrig Sverige.

Nyheter från när och fjärran

Anledningen till att vi vet så mycket om Björnståhls alla resor är hans vänskap med den kungliga bibliotekarien och tidningsmannen Carl Christoffer Gjörwell. Gjörwell publicerade nämligen Björnståhls resebrev i olika tidningar.

1700-talet var tidningsutgivningens guldålder. Nu blev den periodiska pressen en central del av det offentliga livet. Nyheter från när och fjärran var populära, och Björnståhls reseberättelser följdes med stort intresse i hemlandet. Först efter Björnståhls död sammanställdes artiklarna av Gjörwell i en serie böcker som är fritt tillgängliga på Litteraturbanken Länk till annan webbplats..

Till Österland

I Oxford träffade Björnståhl berömda orientalister och bibelforskare, som bland annat arbetade med att leta upp bibelhandskrifter. Det var en ambition som låg i tiden: även i Sverige hade Strängnäsbiskopen Jacob Serenius länge argumenterat för att en nyöversättning av Bibeln behövdes, och 1773 tillsatte Gustav III en bibelkommission med uppdraget att åstadkomma en svensk översättning som skulle komma så nära "det ursprungliga" som möjligt. Med vetenskapliga metoder och systematiskt sökande efter Bibelns urkunder skulle man lyckas.

Med kungligt uppdrag att leta efter bibelhandskrifter begav sig Björnståhl till Konstantinopel år 1776, där han stannade i tre år. I sina resebrev till Gjörwell berättar han om sådant som var fullkomligt okänt för de svenska läsarna: pilgrimsfärder till Mecka och Medina, ceremonier i storvesirens palats, turkiska kläder och seder. Hans beskrivningar av muslimsk trosutövning hör till de första längre sådana på svenska.

Filologens död

Jacob Jonas Björnståhls liv fick ett abrupt slut i Grekland sommaren 1779. Han hade då precis utnämnts till professor i grekiska och orientaliska språk i Lund, men nyheten om utnämningen hann aldrig nå honom. Gjörwells brev med det glada beskedet kom fram till den svenska beskickningen i Konstantinopel, men vid det laget hade Björnståhl rest vidare till Grekland för att studera bibelhandskrifter vid de berömda klippklostren i Meteora. På väg därifrån insjuknade Björnståhl i dysenteri och avled hos den svenske konsuln i Thessaloniki. Han hann aldrig vidare som planerat till Nordafrika och Det heliga landet.

Minnen av Björnståhl

"Hela min rikedom består av papper och böcker", skrev Jacob Jonas Björnståhl i sitt testamente, som han upprättade i Konstantinopel 1778. Hans skriftliga kvarlåtenskap har därefter på olika vägar hamnat vid ett flertal institutioner. Huvuddelen av Björnståhls arkiv återfinns idag vid Lunds universitetsbibliotek Länk till annan webbplats.. Där finns även porträttet du ser här ovan Länk till annan webbplats.. Erik Wrangel, som målat bilden, är välbekant i Roggebiblioteket, där den så kallade Wrangelsamlingen från Säby Länk till annan webbplats. finns.

I KB finns Carl Christoffer Gjörwells arkiv Länk till annan webbplats., med ett fåtal bevarade brev ur korrespondensen mellan resenär Björnståhl och redaktör Gjörwell. I KB:s handskriftssamling förvaras också Björnståhls minnesalbum.

En stor del av Björnståhls böcker testamenterades till Uppsala universitetsbibliotek. Där finns bland annat en mycket vacker Koranhandskrift från 1000-talet Länk till annan webbplats., som Björnståhl köpte i Rom 1771. Ett fåtal av Björnståhls böcker återfinns också i Roggebiblioteket i Strängnäs, sannolikt skänkta av hans elev, Strängnäsbiskopen Tingstadius. Annat material återfinns till exempel i Helsingfors och S:t Petersburg.

Vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala förvaltas fortfarande Björnståhls stipendium, även om det nog inte är helt lätt att hitta någon som uppfyller sökkriterierna idag. Stipendiet instiftades av Björnståhl 1778 "...till behövande studerande av Södermanlands-Nerikes nation, som beflitar sig om studier av semitiska språk med företräde för barn av underofficer från Södermanland eller av officer från samma landskap som har tjänsteställning i likhet med underlöjtnant, löjtnant eller kapten i armén".

Vill du veta mer om polyhistorn Björnståhl? 2021 utkom boken Björnståhls resa. Europa och Konstantinopel 1767–1779 Länk till annan webbplats.som berättar om Björnståhls fascinerande liv, hans möten med berömdheter som Rosseau och Voltaire och hans resor land och rike runt i upplysningens tidevarv, ständigt på jakt efter ny och gammal kunskap. En av författarna, Catharina Raudvere, kommer till Roggebiblioteket den 30 november och berättar om Björnståhls reseberättelser från Konstantinopel i föreläsningsserien Berättelser från KB. Missa inte det!