I begynnelsen

1922 genomfördes det första Vasaloppet som en hyllning till Gustav Vasas äventyr i Dalarna 1521. Segrare blev Ernst Alm som än idag är loppets yngste vinnare. Tävlingen har sedan dess anordnats årligen förutom 1932, 1934 och 1990. Premiäråret kom 119 deltagare men 2018 dök hela 15 049 åkare upp på startlinjen. Söndagen den 6 mars är det dags igen med 90 km från Sälen till Mora, förhoppningsvis i fina vita spår. Men låt oss gå över till Vasaloppets spår i KB:s samlingar.

Inställda lopp

De senaste årens pandemi har ställt till det för många tävlingar. Vasaloppet har dock klarat sig ganska bra. 2020 hann loppet precis genomföras innan restriktionerna slog till, och året efter fick bara eliten delta. Allmänheten kunde åka en coronaanpassad variant kallad Vasaåket.

I år till 100-årsjubileet ser tävlingen dock ut att i stort sett kunna genomföras som vanligt. Covid i all ära, men det är andra händelser som historiskt sett slagit mycket hårdare mot tävlingen. Vi tar en liten titt på de inställda tävlingarna genom KB:s egen tidsmaskin, de digitaliserade dagstidningarna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. 

Orsaken till det låga intresset berodde på kollisioner med flera andra tävlingar, bland annat SM och VM. Tanken föddes om att bli ett mer internationellt lopp, något som idag är helt självklart men inte var det då.

1990 var det dags igen: tävlingarna gick inte att rädda trots heroiska insatser av arrangörer, militär och privatpersoner. De sistnämnda försökte med egna skyfflar skotta snö i spåret, men förgäves.

Efter detta har organisationen byggt upp en stor produktion av konstsnö för att undvika en upprepning.

Nu går vi vidare till skidåkning som faktiskt blev av och börjar med en riktig legendar.

Mora-Nisse

Bland loppets alla segrare står en i särklass, Mora-Nisse eller Nils Karlsson som han egentligen hette. På tio starter blev det nio vinster, förmodligen ett oslagbart rekord. Förutom dessa segrar tog han ett OS-guld 1948, ett VM-brons 1950, fick Svenska Dagbladets bragdmedalj 1944 och vann hela 37 SM-guld under sin karriär. Senare kom han att jobba som både tävlingsledare och banchef på Vasaloppet. En stor del av banans nuvarande sträckning är Mora-Nisses förtjänst efter hårda förhandlingar med traktens markägare.

1953 gavs självbiografin I vita spår Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ut. Självklart har vi den på KB. I boken kan man läsa att Mora-Nisse var ett livligt barn som ofta rymde, så när mamman inte hade tid att vakta sonen band hon helt enkelt fast honom vid en stege. För den som gillar att läsa om vallning, tävlingar och kärlek – och vem gör väl inte det? – finns det gott om stoff i självbiografin.

Beskrivningen från hans första Vasalopp 1943, där gräl utbryter i tätklungan eftersom ingen vill ligga först och spåra, är väl värd att läsa. Flera gånger stannar loppet upp men Mora-Nisse vinner ändå till sist. Kranskulla det året var passande nog hans syster Elsa. Ni ser målgången nedan:

På Filmarkivet.se finns ett klipp från 1948 års tävlingar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som han givetvis också vann. Spola fram till 8.40 i filmen för att se loppet och som en bonus Mora-Nisses fästmö Ulla-Britta. Några månader senare gifte de sig. Tävlingarna detta år markerade inledningen till traditionen att alltid arrangera loppet den första söndagen i mars, och öppnade upp för ett mer internationellt deltagande. Ni vet den där tanken som framfördes redan 1934.

Notera den klassiska röda mössan på bokomslaget nedan. År 2017, när Mora-Nisse skulle ha fyllt 100, hedrade många av Vasaloppets åkare honom genom att också bära röd mössa. Legendaren gick ur tiden 2012, 94 år gammal, och skidvärlden blev en profil fattigare.

Pionjären Margit Nordin

En intressant episod i tävlingens historia är den om kvinnornas deltagande. Margit Nordin som tävlade för IFK Grängesberg blev den första kvinnan att genomföra kraftprovet. Året var 1923 och ni kan se filmklippet från tävlingarna på Filmarkivet.se Länk till annan webbplats.. Hon kom sist men hyllades av åskådarna och fick stor uppmärksamhet i tidningarna. Många år senare avslöjade Margit att hon åkt med papiljotter i håret, dessa tog hon bort strax innan målgång för att se så fräsch ut som möjligt. På tidningssidan nedan ses Margit i mitten med nummer 103.

Margit själv såg givetvis inga problem med kvinnor i spåren och uttalade sig i tidningarna:

"Jag tycker inte alls att jag gjort något märkvärdigt, men när nu folk säger, att mitt deltagande bidragit till tävlingens stora popularitet i år skall jag be att få säga, att man är dum, om man avstår från ett så tacksamt och billigt propagandamedel som kvinnors deltagande i tävlingen anses vara. Nej, nästa år måste vi bli många – finns det någon möjlighet för mig så blir då jag med – och för övrigt känner jag till, att flera damer allvarligt tänka på eller redan beslutat att gå med nästa gång."

Förbud och upphävande

Det blev inget av de planerna, redan samma år förbjöds kvinnligt deltagande i loppet. En stor del av sitt liv kom hon istället att ägna åt att driva värdshus i Tyskland. Margit hann dock uppleva att förbudet hävdes 1981.

Kvinnor var alltså förbjudna att åka i tävlingen, men att hindra dem som ändå åkte utom tävlan var svårare. 1962 arrangerade Aftonbladet så att Gunvor Fritzon åkte sträckan, dock inte på själva tävlingsdagen. Men 1964 ställde hon sig med hemmagjord nummerlapp bland alla män och åkte, ingen kunde stoppa henne. Nu började fler och fler kvinnor ställa sig i startledet för att åka utom tävlan.

Mora-Nisse, som motsatte sig kvinnor i Vasaloppet, hittade ingen fungerade strategi för att hantera problemet. Oftast såg man bara mellan fingrarna även om kvinnor ibland stoppades från att åka in mål. Men trycket blev allt hårdare och till slut kom det kvinnor som under täckmantel åkte med riktig nummerlapp. Nedan ser ni två av dem som maskerade åkte loppet 1978. Fallet väckte stor uppmärksamhet och klubben IK Stern hotades ett tag med uteslutning från 1979 års lopp. 1981 kapitulerade Vasaloppet och tillät även kvinnor i tävlingen.

Utrustning och valla

En unik händelse för i år var jubileumsloppet där deltagare med tidstypisk utrustning från 1922 åkte sträckan. Dagens skidåkare har en enorm materialfördel jämfört med äldre tiders åkare. Då gällde träskidor och vallor med fantasifulla namn som Trollvalla, Varg-Bett, Stjärnglid och Hux-Flux. Produkter som kanske fick en renässans i årets jubileumslopp. Nu existerar en uppsjö av plastskidor och olika fäst- och glidvallor som gör åkandet betydligt enklare. Men i KB:s magasin finns spåren av den gamla tidens vallning kvar.

Ett exempel är skriften Löpskidors behandling, riktning och vallning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1918). Bland många andra tips finns detta: "Att stryka fotogen på en löpyta bör man akta sig för. Det tycks gå lätt bara — bakåt. Man förlorar herraväldet och återstår blott att staka." Vallning över öppen eld är inte heller något som rekommenderas i skriften.

Vi går tillbaka till vallan Hux-Flux. I KB:s samling av vardagstryck Öppnas i nytt fönster.  (som innehåller exempelvis broschyrer, reklam och informationsblad) återfinns nämligen spår av denna sedan länge försvunna produkt. I Mora-Nisses bok nämns vallan flera gånger, den bör alltså ha använts av en hel del åkare i Vasaloppsspåren genom åren. Nedan ser ni reklamen från tillverkaren:

Valla och kärlek i Fredriksberg

Min kollega Fredrik hjälper mig hitta fler reklamskrifter från tillverkaren Carl Johan Larsson i samlingarna. Här ser man vilken sorts material som fanns tillgängligt för skidåkaren 1928, vallan "Bister" låter lovande!

Fabrikören är för övrigt samma person som författaren till skriften om vallning, en välkänd profil på sin tid och erkänd som en av de skickligaste inom sin bransch. Enligt uppgift ska han ha gett sig in i vallabranschen för att underlätta en av sina söners kärleksliv. Denne tvingades nämligen åka tre mil genom Fredriksbergs skogar för att komma till sin tilltänkta, och klagade över hur trögt föret var. Så kom Säfsnäsvallan N:o 1 till och den kan ses nedan i reklambladet.

Vasaloppet från soffan

Börja gärna Vasaloppssöndagen – givetvis innan klockan 8 – med att söka på relaterat material i söktjänsten Libris  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.eller Filmarkivet.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Där finns mycket intressant att hitta. Skulle ni ha det väldigt kallt inomhus går det med fördel att bära en röd mössa och tänka på Mora-Nisse. Luta er sedan bekvämt tillbaka i soffan och njut av att se andra människor bli utmattade av skidfärden från Sälen till Mora.