Rom som pilgrimsmål

Medelhavsmetropolen Rom var redan under antiken en välbesökt stad, av många anledningar. Med kristendomens utbredning blev Rom också ett resmål för pilgrimer eller besökare till kurian, påvedömets centrala förvaltning. Pilgrimsvägarna genom Europa ner till Rom var väl etablerade, och väl framme i staden kunde besökarna bo på härbärgen ordnade efter nationalitet. För medeltidens svenskar gällde framför allt Birgittahuset vid Campo dei Fiori, som ursprungligen donerades till den heliga Birgitta av en italiensk adelsdam.

Bildningsresornas Rom

Längre fram i tiden var Rom ett populärt mål för de ynglingar som gav sig ut på grand tour, det vill säga den bildningsresa som skulle avsluta en ung (adels)mans utbildning, vidga hans vyer, ge insikter i olika länders seder och bruk och markera inträdet i vuxenlivet. Resan kunde pågå i flera år och dokumenterades understundom i personligt hållna reseberättelser.

Ett sådant textvittne är adelsmannens Mårten Törnhielms resedagbok Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från slutet av 1680-talet. Törnhielms resa gick bland annat över Danmark, Tyskland och Frankrike. Väl framme i Rom lyckades Törnhielm få audiens hos drottning Kristina. I en målande stämningsbild av besöket skriver han:

…sedan hon mig frågat om ett och annat uti Sverige, stälte hon sig vid fönstret, stödiandes sig på högra handen mot fönsterkarmen … tyster och tankfull, vändandes ögonen under åt golfwet, en god stund. Enteligen räckte hon handen till mig, at den åter få kyssa, önskandes mig lycka på min resa. Drottningen var uthi svarth tygh klädd, med dess egna håår uti bubblor på hufvudet … var temligen fetlagd både till anletet och kroppen, men icke synnerlig stor till wäxten.

Kungligt Rombesök

Omkring hundra år senare gav sig Gustav III ut på sin berömda italienska resa. Det kostsamma projektet blev ifrågasatt av samtiden, men kungen motiverade resan genom att hänvisa till ett läkarintyg, som antydde att det vore bra för honom att kurera en bruten arm vid baden i Pisa. I själva verket ville han framför allt träffa politiska nyckelpersoner, men förstås också beskåda sevärdheter, konst och arkitektur.

När kungen och hans sällskap anlände till Venedig i maj 1784 sammanföll visiten med den årliga karnevalen. På en av de rikt utsmyckade gondolerna fanns ett porträtt av "greven av Haga", kungens täcknamn på resan.

I Rom besökte Gustav III bland annat Birgittahuset. I Vatikanen mottogs han av påven Pius VI, och fick där också beskåda flera av de böcker som drottning Kristina tagit med sig när hon lämnade Sverige.

Poetiska svärmerier

Den romantiska poeten Karl August Nicander (1799-1839) gav sig år 1827 ut på en italiensk resa, som kom att vara i två år. Om detta kan man läsa i reseberättelsen Minnen från Södern Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som utkom i två band. Mötet med just Rom blir för diktaren nästan övermäktigt: Nicander har svårt att riktigt ta in att han faktiskt befinner sig i den stad han drömt om sedan barndomen. "Jag brann af begär att trampa den jord, som alstrat så många odödliga Hjeltar och Historieskrifvare", berättar han.

Nya sätt att resa

På 1800-talet förändrades resandet med nya, effektiva färdmedel som järnväg och ångbåt. Nu hade fler möjlighet att resa mer. Resorna var dessutom korta i jämförelse med de tidigare bildningsresorna, som ju kunde pågå i flera år. Den moderna turismen växte fram, och med den ökade utgivningen av guideböcker och reseskildringar.

Det tyska förlaget Baedeker hörde till de ledande inom genren. De röda Baedeker-böckerna i behändigt format innehöll bland annat utvikbara kartor över resmålen och gloslistor över viktiga ord att känna till. I grosshandlaren Magnus Lunds bokdonation från 1903 i Roggebiblioteket finns flera Baedeker-böcker, vilket ger en glimt av de möjligheter en välbeställd person hade att resa och se sig omkring under 1800-talet. Här finns också många reseskildringar i berättande form.

I den satiriska reseskildringen "Rom på en dag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster." driver August Strindberg med bilden av den stressade turisten: "Rom byggdes inte på en dag, men kan expedieras på en. Det är ett hårt arbete, men angår mest hästen och kusken. Jag har inte kommit för att se. Jag har kommit för att ha sett! Kör!"

"Den svenska Baedeker"

Journalisten och översättaren Ellen Rydelius (1885–1957) kallades i sin samtid "den svenska Baedeker" och hör till de mest produktiva svenska författarna inom genren resehandböcker. Resehandböckerna blev ett sätt att försörja sig för Rydelius, som var ensamstående mor och sedan 1920-talet bosatt i Rom. Rom är också temat för hennes debutbok inom genren, Rom på 8 dagar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1927). Böckerna blev mycket populära och utkom i flera upplagor.

Guideboken idag

I den digitala eran finns förstås många alternativ till den traditionella, tryckta guideboken. Men även om vi numera kan vända oss till webbsidor, appar och sociala medier för rekommendationer och vägledning om resmål är den tryckta guideboken långt ifrån död: grovt räknat ges drygt hundra guideböcker ut i Sverige varje år. 

I Berättelser från KB den 15 december föreläser latinisten Anna Blennow (författare till Guide till det medeltida Rom Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., 2020) om forna tiders Romresenärer, med utgångspunkt i guideböcker och reseskildringar från olika tidevarv. Föreläsningen äger rum i Roggebiblioteket, Strängnäs och kan även följas digitalt. Missa inte det!

För vidare läsning om Ellen Rydelius, se Carina Burman, Vi romantiska resenärer : Med Ellen Rydelius i Rom Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2016).