Under Donald Trumps fyra år som president har han ofta använt begreppet "fake news", i ett försök att ifrågasätta traditionell nyhetsrapportering. Den 6:e januari 2021 ser vi vad begreppet och dess innebörd kan få för konsekvenser. Det är dagen som Donald Trumps anhängare stormar den amerikanska kongressen. Fem personer mister livet. Nyhetsmedia attackeras och hotas. Ända sedan det amerikanska presidentvalet avgjordes, för Joe Bidens vinning, har Trump utropat valfusk. Han har egentligen vunnit och det är upp till hans anhängare att ta tillbaka makten.

Denna händelse hamnar i historieböckerna. Forskare som kommer vilja förstå mer om vad som pågick kommer via Svensk mediedatas (SMDB) ha tillgång till direktsända rapporter, nyhetsreportage och samtalspaneler.

Begreppet fake news

När vi gör en sökning i SMBD på ”fake news” får vi en väldigt begränsad resultatlista. Första gången begreppet används i vår metadata är i december 2016. I januari 2017 svärs Donald Trump in som USA:s 45:e president och ett helt annat synsätt på media och dess rapportering har blossat upp.

I söklistan får vi fram 264 poster (i skrivande stund) med ”fake news” som samtalsämne. Genom en snabb överblick av tablåinformationen kan vi se hur det diskuteras om aprilskämtet helt gått om intet med fake news. Hur ska fake news kunna stoppas på sociala medier? Och hur kan två parter ha en konstruktiv debatt när det går att slänga till med begreppet fake news?

Begreppet har inte fått samma spridning och användning i Sverige som i till exempel USA. Men eftersom vi får mycket av vår nyhetsuppdatering från sociala medier, får det fäste även här. Hur påverkar fenomenet fake news vårt förtroende för medierna?

De första svenska nyhetssändningarna

Trots att Arkivet för ljud och bild Länk till annan webbplats. startades upp först 1979 med syftet att bevara det svenska kulturarvet, finns de första sändningarna från Aktuellt (start 1958) och Rapport (start 1969) i vårt arkiv. I en av Rapports sändningar från 1969 får vi en uppdatering om gruvstrejken i Kiruna med bland annat en intervju av en gruvarbetare om deras villkor. Journalistik och rapportering.

Så har det sett ut till stor del sedan dess. De tv- och radiosända nyhetsuppdateringarna har haft en stor tittarskara och innehållets legitimitet har sällan ifrågasatts. Tvärtom så har svenskarna haft ett stort förtroende Länk till annan webbplats. för inte minst public service och dess rapportering.

Svenskarnas syn på nyhetssändande media

Enligt en studie utförd 2018 av Pew Research Center Länk till annan webbplats., baserad på åtta europeiska länder, hade svenskarna väldigt högt förtroende för nyhetssändade media. 95 % ansåg att de var viktiga och hela 61 % ansåg dem väldigt viktiga. Dock ser studien att förtroendet ser annorlunda ut hos personer med populistiska åsikter*. Tilliten till media bland dem är 49 %, att jämföra med 74 % hos personer med icke-populistiska åsikter.

Konsekvenserna av att sprida osanning

Kan Trumps mandatperiod i Vita huset ha gett en alternativ syn på nyheter och den fria pressen för en bra tid framöver? Kommer utvecklingen där många får sina nyheter från sociala mediers filterbubblor att öka? Eller kommer vi se ytterligare ett skifte under president Joe Biden?

I dag finns en stor skillnad i hur olika grupper får tillgång till information och vilka källor de litar på. I KB:s samlingar finns både nyhetssändningar och mediegranskande program. Tillsammans kan de belysa hur rapporteringen såg ut, både för oss och för framtida generationer.

* I undersökningen definierades åsikter som populistiska om personen svarade att ”De flesta valda politikerna bryr sig inte om vad personer som jag tycker” och ”Vanligt folk skulle vara bättre på att lösa landets problem än valda politiker.”