Det gör honom fem år yngre än sin litteräre gestalt som kom till världen redan den 6 januari 1854. Åtminstone om man ska tro novellen "Hans sista bragd" och romanen "Fasans dal". I dessa två berättelser kan man nämligen i sann Sherlockiansk anda hitta ledtrådarna till detektivens födelsedag. Den som vill veta mer kan med fördel googla för att ta del av teorin.

Sedan debuten i Sverige 1891 har det getts ut många böcker om och med Sherlock Holmes i vårt land. En enkel sökning på hans namn i KB:s katalog Regina ger hundratals träffar. Vi kommer nu att röra oss bort från originalen och beröra det som upphovsmannen inte hade någon kontroll över.

Holmes i orätta händer?

Den som läser om Sherlock Holmes inser att så kallad "fanfiktion" inte är ett särskilt nytt påfund. Redan under slutet av 1800-talet förekom den kände detektiven i olika författares verk. Det äldsta kända exemplet i vårt land publicerades som en kortare berättelse i Stockholmposten 1897 och hette "Scherlock Holmes i Stockholm". Återupptäckten skedde alldeles nyligen och namnet stavas faktiskt så. Ungefär tio år senare (1908) kom “Sherlock Holmes i ny belysning” av Stig Sture – pseudonym för prästen Frans Oskar Wågman – ut. Boken beskrev parodiskt detektivens misslyckanden.

Samma år började serien “Sherlock Holmes detektiv-historier” ges ut på svenska. Några få av berättelserna är mycket riktigt skrivna av Doyle, men de flesta har skrivits av anonyma författare och skiljer sig mycket från sin förlaga. Sherlock löser fall med spännande namn som “I kistan bredvid helvetesmaskinen” och “Mannen med de sju hustrurna” tillsammans med sin trogne medhjälpare Harry Taxon. Läsaren får intrycket av att det här är skrivet av Doyle själv.

I "Från Holmes till Sherlock" – en bok jag hämtat mycket information från – återges ett brev som Doyle skrivit den 14 januari 1909. Där får vi veta vad han tyckte om sådana tilltag. “Jag returnerar här Köpenhamnsutgåvan av 'Sherlock Holmes'. Den är helt och hållet en förfalskning, i likhet med en spansk utgåva. Jag skulle innerligt gärna se att det väcktes åtal mot dessa djävulska skurkar.”

Åtal behövdes inte i Sverige, serien försvann i mars samma år efter en massiv kampanj från svenska tidningar mot den dåliga litteraturen som såldes av cigarrhandlarna. Antingen slutade de sälja skräplitteraturen, eller så fick de inte sälja några dagstidningar. Inför det ultimatumet valde handlarna att kapitulera. Holmes framfart i andra författares händer har ändå inte gått att hejda, han har fortsatt leva sitt eget liv helt utom sin skapares kontroll. Det fick även Doyles ättlingar uppleva efter författarens död.

Sherlock Holmes på teaterscenen

Sherlock Holmes är inte bara romaner och noveller utan även filmer, tv-serier och teater. 1902 kom han till Stockholms teatersalonger på snåriga vägar. Pjäsen som hade skrivits av Doyle och William Gillette, spelades för första gången 1899 med den sistnämnde i huvudrollen som detektiven. Nu var det alltså dags för Sverige att ta del av skådespelet. Rättigheterna köptes av hamnkassör Harald Thornberg, som sålde dem vidare till teaterdirektör Hugo Rönnblad, som i sin tur sålde Stockholmsrättigheterna till Folkets Hus Amatörteater. Albert Ranft vid Svenska Teatern ville inte vara sämre utan köpte en dansk version av en man med det osannolika namnet Walter Christmas. Folkteatern vid Östermalmstorg struntade helt i det där med rättigheter och snabböversatte bara Christmas version.

Alltså hade vi nu tre konkurrerande föreställningar i huvudstaden. Folkets Hus Amatörteater blev först ut den 5 april med Emil Bergendorff som den förste svenske Sherlock Holmes, den 21 april kom Folkteatern och tre dagar senare hade även Svenska Teaterns version premiär. Den 24 april spelade alla tre pjäserna samtidigt, Svenska Teatern vann kampen och drog mest publik till sin föreställning. Många teatersällskap turnerade sedan runt i landet med sina föreställningar och spred berättelsen om den engelske detektiven till svenska folket.

Arthur Conan Doyle i Sverige

Vi går tillbaka till detektivens skapare igen. Doyle var en mångsysslare som förutom sitt författarskap även praktiserade som läkare, utbildad i Edinburgh med den briljante Joseph Bell som en av sina lärare. Bell var den stora inspirationen till Sherlock Holmes. Som kuriosa kan nämnas att Joseph Lister – den moderna kirurgins fader – fortfarande verkade vid universitetet när författaren 1876 påbörjade sin utbildning där. Dessutom var Doyle en hängiven och duktig idrottare som ett tag arbetade hårt för att stärka den engelska idrottstruppen inför det planerade OS i Berlin 1916. Detta som en reaktion på landets dåliga resultat i Stockholm 1912. Ett tag engagerade han sig också i rättsliga fall med en viss framgång, men allt detta överskuggades gradvis av ett annat intresse. Spiritismen.

Inom spiritismen tror man på kontakt med de avlidnas andar, en rörelse som fick ett stort uppsving efter första världskrigets masslakt. Den 27 oktober 1929 ankom Doyle till Stockholm med nattåget, han skulle föreläsa på Stockholms Spiritualistiska Förening. Författaren hyllade för övrigt svensken Emanuel Swedenborg som spiritismens fader. Två föreläsningar i Konserthusets stora lokal var planerade, den 27 och 31 oktober. Under den första föreläsningskvällen – entrén skedde några minuter efter klockan åtta – gjorde författaren ett bejublat framträdande inför fullsatt lokal, 1500 personer närvarade. Allt tolkades till svenska.

Nu säger vi farväl till Sherlock Holmes för denna gång. Han har överlevt fallet i Reichenbach 1893, sin skapares död 1930 och återfötts i många skepnader genom åren. Allt talar för att han kommer leva och utvecklas ett bra tag till. Vad som än händer så vilar han tryggt i KB:s magasin, tålmodigt väntande på framtida läsare. Vi avslutar med att hurra 160 gånger för skaparen Arthur Conan Doyle.