Bellman-manuskript återupptäckt!
Under Humlegården i Stockholm gömmer sig KB:s handskriftssamlingar. När okatalogiserat material ordnas upp kan man stöta på saker som sedan länge varit bortglömda…
Projekt 2000-talet
Handskriftspersonalen på KB håller just nu på med ett projekt där man ordnar och förtecknar tidigare okatalogiserat material som tagits emot mellan åren 2000 och 2017. En sådan ansamling av oordnade accessioner (det vill säga material som donerats eller köpts in till KB:s samlingar) byggs dessvärre ofta upp på institutioner som förvaltar arkiv och samlingar. Det är inte alltid det finns tid och resurser att ordna och katalogisera dem direkt när de kommer in.
Målet med projektet är att skapa arkivbeskrivningar för samtliga accessioner och på så sätt tillgängliggöra tidigare osynliga samlingar. I och med detta arbete får man gå igenom väldigt många handskriftsaccessioner och enskilda arkiv. Har man tur kan det därför också hända att man stöter på skatter man inte visste fanns i magasinen. När jag höll på att ordna upp det Bergska familjearkivet gjorde jag en sådan upptäckt.
Har man tur kan det hända att man stöter på skatter man inte visste fanns i magasinen. När jag höll på att ordna upp det Bergska familjearkivet gjorde jag en sådan upptäckt.
Fynd i Bergska familjearkivet
I enskilda arkiv kan det ibland finnas äldre förteckningar från tidigare inventerings- och uppordningsarbete. När jag läste jag igenom den äldre dokumentationen för Bergska familjearkivet hittade jag en innehållsöversikt för delarkivbildaren Fredrik Theodor Berg. Mitt öga drogs direkt till denna rad:
I mapp 2 finns bl.a. ett originalmanuskript av Carl Michael Bellman daterat ”5 Martii 1792” ställt till ”Min älskvärda Syster” (Helena Quiding)
Efter att ha tagit ett djupt andetag letade jag fram mapp 2 där det bland korrespondensen låg ett omslag titulerat "C.M. Bellman – Manuskript – Vers till Helena Quiding 1792". Jag öppnade försiktigt och alldeles riktigt, där låg manuskriptet, som nu finns digitaliserat och tillgängligt i webbkatalogen Arken Länk till annan webbplats..
den 5 Martii 1792.
Min älskanswärda Syster!
I ett urwäders yr
som kyler ock förvånar,
at snart af köld man dånar,
bäst foten slingrad flyr,
just då min bön blir dyr:
tillåt mig, att jag lånar
dess Citra, och bestyr -
Bestyr, den sändes mig
till Adolph Fredrics trappa ;
jag, swept uti min kappa,
Fru Qviding åtlydt dig;
med wördnad i hwart stig
skall drufwans saft jag tappa
ock dansa qwick ock wig.
CMB-”
Var detta verkligen ett manuskript av Carl Michael Bellman? Vet någon om att det finns på KB? Är det äkta? Vilka var Fredrik Theodor Berg och Helena Quiding? Efter att ha delat upptäckten med mina kollegor gick jag till webben för att försöka få svar.
Var detta verkligen ett manuskript av Carl Michael Bellman?
Sökning del 1: Vilka var Fredrik Theodor Berg och Helena Quiding?
Jag började med att söka på Fredrik Theodor Berg. Det fanns mycket skrivet om honom men jag kunde inte hitta någon koppling till Bellman. Därefter sökte jag på Helena Quiding. Även hennes namn gav många träffar. Jag gick in på hennes Wikipedia-post där första meningen löd "känd som nära vän till Carl Michael Bellman och skapare av sommarnöjet Heleneberg på Norra Djurgården". Jag fortsatte skrolla ner i posten och såg där en bild jag kände igen. Jag läste undertexten:
Heleneberg, lavering av Pehr Hilleström. På entrétrappan sitter Carl Michael Bellman och välkomnar fru Helena Quiding till Heleneberg den 31 juli 1792.
Den bilden hade jag ju sett tidigare när jag för ett antal veckor sedan hade kollat igenom Bellmanmaterial i handskriftssamlingen. Under rubriken Quiding och Bellman läste jag vidare:
Till Helena Quidings vänkrets hörde bland andra Carl Michael Bellman som skrev visor om sitt umgänge med Helena Quiding och sina talrika besök på Heleneberg. Bland annat skildrade Bellman Helenas namnsdagsfest den 31 juli 1790 ute på Heleneberg.
"Helenas fest" …hette inte en av volymerna i samlingen så? Jag sprang genast ner i magasinet och letade mig fram till hyllan med Bellmaniana.
Bellman, Berg och Quiding
På ryggen på handskrift Vf 28 hittade jag Helenas fest den 31 Juli 1792 (Helena Qviding).
Jag öppnade kapseln och på handskriftens titelsida uppenbarade sig laveringen på Heleneberg där Bellman satt och spelade för Helena och hennes sällskap.
Till vänster, på försättsbladet stod en handskriven notering, sannolikt gjord av KB:s legendariske överbibliotekarie Gustaf Edvard Klemming:
Lemnad till Kongl. Bibliotheket af Medicinalrådet F. Th. Berg 21 Febr. 1870 som deposition att återställas i händelse reklamation göres af honom eller hans befullmägtigade ombud
Fredrik Theodor Berg hade visst lämnat Bellmanhandskrifter till Kungliga biblioteket förr…
På hyllplanet under hittade jag handskrift Vf 30 med titeln Verser till Helena Qviding och hennes familj 1788-1794.
Förutom en vackert inramad dikt dedikerad till Heleneberg fann jag på försättsbladet samma notering som i handskrift Vf 28:
Lemnad till Kongl. Bibliotheket af Medicinalrådet F. Th. Berg…
Helena Quiding och Fredrik Theodor Bergs koppling till Bellman var nu klarlagd. Men vad var Fredrik Theodors relation till Helena? Hur hade Fredrik Theodor fått tag på de deponerade Bellman-manuskripten från första början? Och visste någon om att ytterligare ett manuskript fanns i Bergska familjearkivet?
Sökning del 2: Finns manuskriptet utgivet i tryck?
Jag gick åter till webben och sökte på C.M. Bellman och Helena Quiding. Jag hittade snabbt en digitaliserad text på webbplatsen Stockholmskällan Länk till annan webbplats.. Det var en bok vid namn Med Bellman på Haga och Norra Djurgården av Olof Byström Länk till annan webbplats.. Texten var indexerad och jag kunde därför direkt göra en sökning på ”Quiding”.
Jag fick upp kapitlet "Heleneberg, fru Quiding och fiskartorpet" som jag började skumma igenom. I boken diskuterades enskilda verser som även hade infogats i den löpande texten. Jag tog därför en chans och sökte på manuskriptets inledande fras ”Min älskanswärda syster” och…där var den! I stycket ovanför versen skriver Olof Byström :
…en improviserad versbiljett till fru Quiding, vilken i sen tid påträffats (tryck i StI XI s. 110)
Versen var alltså påträffad ”i sen tid” när Olof Byström publicerade boken 1967 och den fanns utgiven i tryck. Jag kunde därmed konstatera att manuskriptet varit känt i alla fall sedan 1960-talet och att det med relativt stor säkerhet handlade om ett äkta Bellman-manuskript.
Sökning del 3: Hur hamnade manuskriptet i Bergska familjearkivet?
Jag avslutade mitt sökande med att gå tillbaka till mappen där manuskriptet låg. I anslutning till manuskriptet fanns omslaget Brev m.m. rörande Helena Maria Quiding och C.M. Bellman. Häri låg flera brev daterade 1938–1939 från Bellmansällskapet. Under sällskapets namn i brevhuvudet läste jag ”Sekreterare, Fil. Lic. Olof Byström”.
Jag sökte på Olof Byström som visade sig ha varit en av Sveriges ledande Bellmanforskare. I breven till ”Herr Professor” (Fredrik Theodor Bergs barnbarn Fredrik Berg) diskuterar Olof Byström Fredrik Theodor Bergs familjehandlingar och material rörande Helena Quiding. I ett brev från 24 november 1938 skriver han:
Fru Quiding (d. 1819) ärvdes av sin son, statssekreteraren Bernhard Christoffer Q. (d. 1846), och när dennes maka barnlös avled 1870 (hon var född Johanna Wilhelmina Westman) , fick hennes systerdotter änkefru Cath. Charl. Stokoe i uppdrag att omhänderha och ”uppgiva” boet, varvid hon biträddes av sin måg, medicinalrådet F.Th. Berg och dennes maka. Familjen Quiding värdefulla samling av dikter fr. Bellman till Helena Quiding överlämnades sedan av medicinalrådet Berg till Kungl Biblioteket i Sthlm.
Bellmansamlingen hade alltså kommit i Fredrik Theodor Bergs händer genom hans fru Emma Berg född von Stokoe, släkting till Helena Quiding. I det tredje brevet från 28 november 1938 hittade jag raden:
Bellmansdikten av den 5 mars 1792 finns icke tryckt och ej heller bland K. Bibl:ts avskrifter
Redan 1938 nämner Olof Byström alltså manuskriptet. Men han konstaterar samtidigt att han inte funnit någon hänvisning till det i KB:s Bellmanmaterial och att det ännu inte tryckts. Hur visste han då att manuskriptet fanns överhuvudtaget? Kände han familjen Berg sedan tidigare? Hade någon annan informerat honom om att manuskriptet fanns hos dem? Kanske finns svaren någonstans i Bergska familjearkivet…
Kanske finns svaren någonstans i Bergska familjearkivet…
Från Bellmans hand till KB:s hyllor