Program

14 september

Svenska S:t Barthélemy – slaveri och kolonial glömska
Sverige blev en slavnation när den karibiska ön S:t Barthélemy blev svensk 1784. Fredrik Thomasson introducerar sitt arbete kring svensk karibisk kolonialhistoria med fokus på den svarta befolkningens hårda levnadsvillkor. I sin föreläsning diskuterar han varför S:t Barthélemys historia och det svenska slaveriet fortfarande är relativt outforskade områden.

Fredrik Thomasson är historiker vid Uppsala universitet och författare till Svarta S:t Barthélemy: Människoöden i en svensk koloni 1785–1847 (2022).

28 september

Ingen kommer undan politiken – om Anna Lindh
”En människa kan mördas, men inte idéer”, är ord från Anna Lindhs tal på Olof Palmes begravning. Hennes egen politiska gärning fick ett abrupt slut när hon mördades i september 2003. Utifrån Lindhs liv berättar Eva Franchell om förutsättningarna för att vara politiskt aktiv under 1900-talets andra hälft och början av 2000-talet. Många framträdande världshändelser och samhällsfrågor från tiden, exempelvis kärnkraften, freds- och miljörörelserna, är hög aktuella än i dag.

Eva Franchell är journalist. Hon har även varit pressekreterare åt Anna Lindh och är författare till En människa kan mördas men inte idéer: En biografi över Anna Lindh (2022)

12 oktober

Konsten och demokratin
Det har knappast funnits något samhälle som inte gett konstnärlig verksamhet en särskild betydelse. I ett läge där demokratin är under belägring hävdar Stefan Jonsson att konsten är nödvändig för dess fortbestånd. Konsten är fantasins arbetsplats. Den vet något som undgår journalistik, historia och samhällsvetenskap. Kanske måste vi på nytt lära oss vad konsten vet om demokratin.

Stefan Jonsson är kritiker och professor vid Institutet for forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet, och aktuell med Den otyglade skönheten: 5 saker konsten vet om demokratin (2022).

26 oktober

Ellen Keys vänstra öga – om karikatyren i Sverige
Den svenska karikatyrhistorien har till stora delar utspelat sig i dagspressen. Nu ligger den dold i landets arkiv och bibliotek, som en skvallerspegel över nationen och dess mentalitet. Denna porträttkonst har fångat både storpolitiken och det privata. Ellen Key blev redan i sin samtid en av Sveriges oftast karikerade personer och ingående granskad. Men medan karikatyrkonsten fortfarande blomstrar i de flesta länder håller den i dag på att tyna bort i Sverige. Varför?

Lena Johannesson är professor emerita i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet och aktuell med Ellen Keys vänstra öga. Om karikatyren i Sverige (2022).

9 november

Eric Ericson – konstnärlig pedagog och pedagogisk konstnär
Kördirigenten Eric Ericsons samling i Kungliga biblioteket står i fokus i Cecilia Rydingers Eric Ericson genom mina glasögon (2021). I ett nytt forskningsprojekt fortsätter hon att undersöka Ericsons konstnärliga och pedagogiska gärning. Vilka var hans drivkrafter och hur inspirerade han sin omgivning? Vilken betydelse kommer hans insatser ha i framtiden?

Cecilia Rydinger är professor vid Kungl. Musikhögskolan och dirigent för manskören Orphei Drängar.

23 november

Ska böcker läsas eller dyrkas?
Människan har alltid strävat efter att reproducera text – en utveckling som gynnades av den moderna tryckpressen. Men runt år 1800 uppkom ett nytt fenomen: böcker publicerade i begränsade, numrerade upplagor. Varför ville författare, förläggare och bokköpare göra identiska exemplar helt unika? Om detta berättar David Gedin, som utfört en omfattande inventering av numrerade utgåvor.

David Gedin är docent i litteraturvetenskap och författare till Boken som fetisch: Numrerade upplagor i Sverige 1819–1915 (2022).

30 november

Jacob Jonas Björn­ståhls brev från Konstan­ti­no­pel 1776–79
Orientalisten och före detta Strängnäsgymnasisten Jacob Jonas Björnståhl vistades nästan tre år i Konstantinopel. I sina resebrev rapporterade han om muslimska högtider och seder. Liknande skildringar cirkulerade i Europa under 1700-talet, men Björnståhl är en kritisk betraktare som korrigerar sina berättelser utifrån egna upplevelser. Därmed kan breven ses som en tidig svensk etnografi från den muslimska världen.

Obs! Denna föreläsning hålls på Roggebiblioteket i Strängnäs!

Catharina Raudvere är professor i religionshistoria vid Köpenhamns universitet och en av författarna till boken Björnståhls resa: Europa och Konstantinopel 1767–1779 (2022).