– Det är glädjande att utredaren konstaterar att både forskningsbibliotek och KB som expertmyndighet faller inom begreppet forskningsinfrastruktur, och att dessa har viktiga uppdrag att fylla på området. Exempelvis är de förmågor som utvecklats inom KB-labb, som bygger på KB:s samlingar, användbara inom såväl forskningssektorn som samhället i stort, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

KB välkomnar också förslaget för en sammanhållen organisation för digital forskningsinfrastruktur. Det finns flera fördelar med en sådan organisation, bland annat när det gäller arbetet med öppen vetenskap.

Men området är komplext och i vissa fall otydligt organiserat. KB ser en risk att förslaget leder till att problem som behöver lösas i närtid skjuts framåt i väntan på den nya organisationen. KB delar därför utredarens bedömning att Swepub fortsatt har en naturlig hemvist på KB. På KB finns närheten till andra system och även upparbetade relationer till de lärosätesbibliotek som Swepub bygger på.

Utredaren pekar också på vikten av ökad styrning och samverkan, liksom av välbehövliga satsningar på forskningsinfrastrukturer, vilket är bra. Att vetenskapssamhällets behov står i centrum är avgörande för detta arbete.

Ta del av hela remissvaret

Utredning om forskningsinfrastruktur

Forskare kan behöva avancerade verktyg för att kunna genomföra sin forskning – så kallad forskningsinfrastruktur. Exempel är databaser, forskningsanläggningar, biobanker och storskaliga beräkningsverktyg. (Källa: Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats.)

Syftet med utredningen ”Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur” har varit att föreslå hur Sverige kan upprätthålla en forskningsinfrastruktur av hög kvalitet. Särskild utredare är Tobias Krantz. Betänkandet går att läsa på regeringens webbplats Länk till annan webbplats..

Kontakt

Christopher Natzén, forskningsstrateg
christopher.natzen@kb.se
010-709 31 55

Läs mer

• KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång
• Swepub
• KB-labb