Bränder och stölder

För KB:s del inträffade den första större katastrofen för över 300 år sedan. KB var då inrymt i det nordöstra tornrummet med angränsande salar på slottet Tre kronor. I den brand som bröt ut på slottet den 7 maj 1697 förstördes 17 386 tryckta böcker och 1 103 handskrifter, vilket vid den tiden utgjorde ungefär tre fjärdedelar av bibliotekets samlingar.

Bränder är ett återkommande hot för bibliotek. De senaste decenniernas största svenska biblioteksförlust uppstod 1996 vid branden i Linköpings stadsbibliotek. Hela folkbibliotekets boksamling på cirka 125 000 böcker, 8 200 referensböcker och bland annat musiksamlingar, videoband, dagstidningar och tidskrifter gick då upp i rök. Stiftsbibliotekets äldre boksamlingar, som också förvaras i Linköpings stadsbibliotek, klarade sig däremot i stort sett oskadda, förutom referenssamlingen som brann upp tillsammans med bibliotekets huvudkataloger.

Kataloger är en väsentlig del av bibliotekens kollektiva minne Länk till annan webbplats.. De innehåller beskrivningar av samlingarna och är både resurs- och tidskrävande att återskapa. Som om inte förstörelsen efter branden var nog drabbades Linköpings stadsbibliotek även av en insidertjuv, som under uppordningsarbetet stal ett stort antal böcker ur de äldre samlingarna innan han avslöjades och dömdes till fyra års fängelse.

KB:s mest ödesdigra katastrof efter slottsbranden uppdagades 2004, då det upptäcktes att den dåvarande chefen för handskriftsenheten stulit 62 värdefulla böcker ur samlingarna under de nio år han varit anställd på biblioteket. KB har lyckats återbörda 19 av dessa böcker (17 av dem ser du på bilden här ovan) men omkring 40 böcker är fortfarande försvunna.

Krig och plundringar

Kulturarv har alltid utgjort strategiska mål i samband med krig och plundringar. Under trettioåriga kriget tog de svenska trupperna med sig stora bokskatter hem till Sverige, där många krigsbyten idag återfinns i bland annat KB:s samlingar. Det mest kända exemplet är kanske Codex Gigas, den så kallade Djävulsbibeln, som togs från Prag 1648 och idag visas upp på KB i Humlegården.

Med jämna mellanrum uppstår frågor om att lämna tillbaka krigsbyten, men Sverige har en mycket restriktiv inställning till återlämnande av krigsbyten Länk till annan webbplats. från stormaktstiden. Det hörde till krigets spelregler att man plundrade en besegrad fiende. Krigsbyten från denna tid räknas därför inte som stöldgods utan som rättmätiga erövringar enligt dåtida folkrätt. Idag är det ofta komplicerat att avgöra vilken stat föremålet skulle överlämnas till, eftersom landsgränser och stater kan ha ändrats under årens lopp.

Under andra världskriget genomförde nazisterna systematiska stölder av kulturarv. Än idag ser vi hur föremål, institutioner och betydelsefulla platser blir måltavlor i väpnade konflikter.

Riktade attacker och förstörelse

Under 1990-talets krig i det forna Jugoslavien var kulturarvet återigen ett strategiskt mål då bron Stari most över floden Neretva i staden Mostar förstördes. Den över 400 år gamla bron var en symbol för staden, som hämtat sitt namn från ordet ”most”, vilket betyder "bro" på serbiska, kroatiska och bosniska. Bron stod också för manlighet, då stadens män enligt gammal tradition skulle hoppa från bron ner i vattnet för att visa sitt mod. Bron återskapades efter kriget och är återigen en symbol för staden.

År 2001 uppmanade talibanernas ledare mulla Omar sina anhängare att förstöra samtliga mänskliga och icke-islamiska avbildningar i Afghanistan. Över hela världen kunde man via nyhetssändningarna se filmklipp av hur två gigantiska Buddhastatyer från 500-talet i Bamiyandalen sprängdes sönder.

Under det nu pågående kriget i Ukraina har tryckeribranschen fått ett uppsving och bokmarknaden blomstrar. Många ukrainare som tidigare varit rysktalande vill nu läsa på ukrainska, och 80 procent av alla dessa böcker trycks i Charkiv. Den 23 maj 2024 träffades Faktor Druk, Ukrainas största tryckerikomplex beläget i Charkiv, av en S-300-missil. Sju anställda dog, 22 personer skadades och ett helt kvarter av företagets lokaler förstördes. Ett 30-tal förlag påverkas av attacken, som riktades direkt mot den ukrainska kulturen.

Under hösten 2024 kommer skadade böcker från Faktor Druk, inlånade genom Ukrainska Institutet i Sverige, att ställas ut på Riksarkivet och KB. I slutet av september kommer de även att visas på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Men idag är det inte bara fysiska hot som riktas mot kulturarvet. Hösten 2023 drabbades British Library, Storbritanniens nationalbibliotek, av en omfattande cyberattack som fick långtgående följder Länk till annan webbplats. i form av bland annat försvunna digitaliseringar och otillgängliga kataloger.

Ljus i mörkret

Det är lätt att känna hopplöshet inför alla de hot, såväl fysiska som digitala, som riktas mot kulturarvet – både i teorin och i praktiken. Men på många kulturarvsinstitutioner pågår både preventivt arbete och riktade katastrofinsatser. På Riksantikvarieämbetets webbplats kan du kan läsa mer Länk till annan webbplats. om beredskapen i Sverige ur ett historiskt perspektiv och ta del av aktuell forskning på området. Beredskapsarbetet pågår både på institutioner och i större internationella nätverk, som The International Committee of the Blue Shield (ICBS).

Blue Shield International Länk till annan webbplats., som organisationen oftast benämns till vardags, bildades 1996 som ett särskilt UNESCO-organ för att i enlighet med 1954 års Haagkonvention arbeta för att skydda kulturarv som hotas i samband med krig, konflikter och naturkatastrofer. Namnet kommer från användningen av den blå sköld som enligt konventionen kan användas för att märka och därmed skydda, kulturegendom i väpnade konflikter.

Organisationen har omkring 40 nationella kommittéer över hela världen. Arbetet bedrivs på ideell basis och medlemmarna består vanligtvis av kulturarvsinstitutioner. En av de nyaste nationella kommittéerna är Blue Shield Sweden, som i dagarna har blivit godkänd som nationell kommitté. KB ingår i styrelsen, där ansökningar om att få använda den blå skölden i Sverige kommer att hanteras av Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna.

Palmyra – ett förstört världsarv

I Syrien har världsarvsstaden Palmyra blivit ett av det senaste decenniets tragiska exempel på systematisk förstörelse av kulturarv. I KB:s boksamlingar finns en av de första tryckta skildringarna av Palmyra, Abednego Sellers Antiquities of Palmyra Länk till annan webbplats. som trycktes i London 1696. Förutom beskrivningar av Palmyra innehåller boken ett fint kopparstucket panorama över ruinstaden.

319 år senare, 2015, användes Palmyras berömda teater som avrättningsplats av IS under belägringen av ruinstaden. Med hjälp av ryska styrkor lyckades den syriska regimen året efter befria Palmyra, men dessvärre lyckades Islamiska staten återigen inta ruinstaden i december 2016 och fortsatte då förstörelsen som nu även drabbade teatern.

2017 fick KB:s bildsamling en värdefull donation rörande Palmyra. Fotografen Eric Ericson skänkte då sitt arbetsmaterial från fotoboken Palmyra, som publicerades 2009 Länk till annan webbplats.. Donationen omfattar 838 negativ, 177 kontaktkopior, 130 positiv, en tryckt bok samt en digital fil av boken: sammanlagt 1147 objekt som utgör en dokumentation av Palmyra innan IS attack mot kulturarvet.

2023 gav journalisten Jesper Huor, tillsammans med Anders Rydell, ut boken Förgör de falska gudarna. Palmyra och kriget om kulturarvet (2023 Länk till annan webbplats.). Den 11 september berättar Huor mer om kulturarv i krig i KB:s föreläsningsserie Berättelser från KB. Missa inte det!