En blågul historia om krig, fred och samarbete
Sverige och Ukraina har en lång gemensam historia, som genom århundradena manifesterats på olika sätt. Från stormaktstidens allianser till dagens samarbeten mellan kulturarvsinstitutioner.
Karl X Gustav och Georg II Rákóczy vid intagandet av Brest-Litowsk 1657. Signum: KoB Sv. HP CXG B. 41 (bilden är beskuren)
350 år av krig och fred
Den 6 oktober 1657 slöts Sveriges första avtal med Ukraina i Korsun. Stormakten Sverige erkände då Ukrainas gränser och ingick ett samarbete med de kosackledare som strävade efter att upprätta en självständig stat. 1709 förstärktes relationen då Sverige inte accepterade fred med Moskva förrän Ukraina var befriat från ryskt styre.
Senare samma år förlorade de allierade styrkorna från Sverige och Ukraina slaget vid Poltava mot Peter den store. Resten är, som man säger, historia. Även de kommande århundrandena blev turbulenta men i början av 2000-talet var Ukraina återigen en självständig nation. En nation som ville, och nu även kunde, visa upp ett rikt och unikt kulturarv.
Slaget vid Poltava skildrat på en samtida gravyr. Signum: KoB Sv. HP CXII A.83/1
Utställningen "Ukraine-Sweden" 2008–2010
I samband med de båda svensk-ukrainska jubileerna (300 och 350 år efter Korsun respektive Poltava) invigdes den 1 oktober 2008 en stor utställning på det Nationalhistoriska museet i Kiev
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.: "Ukraine–Sweden: At the Crossroads of History (XVII–XVIII Centuries)".
Tack vare en stor gemensam insats som involverade nära 30 kulturarvsinstitutioner kunde viktiga artefakter ur Ukrainas historia nu beskådas på ukrainsk mark för första gången på 300 år. Många av föremålen befann sig sedan länge utanför Ukrainas gränser, däribland en betydelsefull fana som idag finns på Armémuseum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i Stockholm.
Utställningen invigdes av kung Carl XVI Gustaf och Ukrainas dåvarande president Viktor Yuschenko. Delar av kungens invigningstal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. känns i backspegeln nästan lite kusliga: "The commemoration of this important historical event should underline the need for peace and reconciliation in European history, and in Europe today."
Efter två år, och en utmärkelse för 2009 års bästa utställning i Ukraina, flyttade utställningen 2010 vidare till The Ukranian Museum i New York Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Samtliga föremål, och historien som förenar dem, beskrevs i utställningskatalogen, som ingår i KB:s suecanasamling Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. men finns även på ett par andra bibliotek i Sverige.
Utställningskatalogen från 2010. Signum: z2011QQ 69
KB lånade ut elva objekt ur sina samlingar
Öppnas i nytt fönster. till utställningen: en bok, en karta, en teckning och åtta gravyrer ur bildsamlingen. I det här inlägget ser du några av de objekt som transporterades till Kiev och New York med stor hänsyn tagen till klimat och säkerhet. Ett par av dem har en direkt anknytning till Ukraina, andra skildrar händelser som haft betydelse för Ukrainas och Sveriges historia.
Karl X Gustav i Brest och Sandomir
Överst i inlägget ser du en detalj ur en gravyr efter förlaga av Erik Dahlbergh (som på KB främst förknippas med den så kallade Suecian) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Gravyren ingår i Samuel von Pufendorfs historia om Karl X Gustav Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (utgiven 1696) och skildrar de svenska styrkornas intagande av fästningen Brest-Litowsk i maj 1657. Karl X Gustav och Georg II Rákóczy, fursten af Siebenbürgen, syns här tillsammans med några officerare nere i det högra hörnet av bilden, som är digitaliserad och tillgänglig i sin helhet via Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
En annan gravyr från Pufendorfs verk skildrar hur den svenske kungen i april 1657 tar emot Rákóczy i öppningen till sitt tält i Moidlbositze nordväst om Sandomir i nuvarande Polen. Så här beskriver biblioteksmannen Carl Snoilsky bilden i sin förteckning över Svenska historiska planscher Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.: "Konungen emottager i dörren till sitt emellan några kala träd uppslagna tält Fursten af Siebenbürgen, som djupt bugande kysser hans hand. Utanför tältet en talrik samling svenskar och siebenbürgare."
Karl X Gustav tar emot Rákóczy i Moidlbositze. Signum: KoB Sv. HP CXG B. 41
Karl XII i Poltava och Bender
Drygt 50 år senare var det dags för Karl X Gustavs sonson Karl XII att utkämpa nya slag på och nära det som idag är ukrainsk mark. Slaget vid Poltava 1709 skildrades bland annat på den samtida tyska gravyr du ser längre upp inlägget, den handkolorerade bilden finns även digitaliserad i Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Svenskarnas läger nära Perevolotjna avbildades vid samma tid på denna karta gjord med penna och akvarell:
Handritad karta över svenska arméns läger utanför Perevolotjna. Signum: KoB 53 nr 398
Den ryska segern vid Poltava firades med ett storslaget triumftåg i Moskva, skildrat på en samtida gravyr av P. Picard. I bildens främre del syns ett ovalt porträtt av Peter den store uppburet av två änglar, nedanför porträttet finns situationsritningar över slaget.
Peter den stores triumftåg i Moskva 1709. Signum: KoB Sv. HP CXII C. 37
Efter nederlaget i Poltava flydde Karl XII tillsammans med omkring 1 500 karoliner och nästan lika många kosacker till det Osmanska riket. Där levde Karl XII under en lång tid som den turkiske sultanens hedersgäst. I juli 1711 flyttade kungen med sitt omfattande följe till orten Varnitsa utanför Bender i nuvarande Moldavien. Där lät Karl XII uppföra det så kallade Kungshuset, en envåningsbyggnad i sten med tjocka murar omgiven av byggnader och baracker. Här ser du en fasad- och planritning över kungshuset på en tysk gravyr från 1745:
Fasad- och planritning över kungshuset i Bender. Signum: Sv. HP CXII B. 111 (bilden är beskuren)
På samma gravyr finns en planritning över området där det svenska arméns läger var uppställt samt en planritning över själva lägret. Gravyren i sin helhet är digitalt tillgänglig via Libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Den 1 februari 1713 var det slut på gästfriheten, den så kallade "kalabaliken i Bender" utbröt och med den strider mellan turkarna och den svenska armén. På en annan digitaliserad planritning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ser du inte bara placeringen av Karl XII och den svenska arméns läger, här syns även den turkiska arméns läger.
Fortsatt samarbete
2000-talets utställning utgjorde inte bara ett unikt tillfälle att ta del av unika föremål från Sveriges och Ukrainas rika historia. Under arbetet inför och i samband med utställningen knöts värdefulla kontakter mellan kulturarvsinstitutioner i Sverige och Ukraina, som fortfarande består.
Ett konkret resultat av dessa kontakter är en unik fotoutställning som KB tillsammans med Riksarkivet visar i Riksarkivets lokaler i Stockholm fram till den 30 september Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. I anslutning till fotoutställningen visar Riksarkivet också handlingar från arkiven med koppling till Ukraina.
Den 5 till 16 april 2022 dokumenterade "Museum of the History of Ukraine in the Second World War” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hur det såg ut strax efter att ryska trupper lämnat norra Kievs förorter. Föremål samlades in och dokumenterande bilder togs i den efterföljande vardagen.
Genom att ställa ut fotografier från dessa tio dagar i april vill Riksarkivet och KB visa sitt stöd för Ukraina och samtidigt lyfta fram den betydelse som arkiv, bibliotek och museer har för kulturarv och demokrati, när man bevarar material och gör det tillgängligt över tid.