Barnens Strindberg
Säg Strindberg och de flesta tänker nog på romaner, pjäser, noveller och ständiga bråk. Men det finns en annan sida också: barnboksförfattaren Strindberg.
Bä bä svarta lamm
Innan Strindberg slår igenom litterärt tvingas han ägna sig åt brödskriveri och översättningar. 1870 får han sitt första alster – pjäsen Fritänkaren Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. – publicerat, men karriären går trögt. Strindberg ger sig dock inte i första taget utan kämpar vidare med sitt författande.1872 skriver den aspirerande författaren på pjäsen Mäster Olof då han av Bonniers får i uppdrag att översätta och skapa texter till barnböckerna Daddas visor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Nursery Rhymes) och Barnen i skogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (The Babes in the Wood).
De är anonymt utgivna, men man vet tack vare brevkorrespondens att Strindberg troligen står bakom de svenska versionerna. Dessutom återfinns de första textraderna till Barnen i skogen på baksidan av ett manuskript till Mäster Olof.
Alla känner nog till versen "Bä, bä vita lamm, har du någon ull". Den har faktiskt sitt ursprung i Daddas visor där Strindberg skriver "bä, bä, svarta lam", en direktöversättning av engelskans "Baa baa black sheep". Det vita lammet är ett senare påfund av Ottilia Adelborg 1890, och i Alice Tegnérs tonsättning två år senare blir texten odödlig. 20 kronor erhåller Strindberg för sin premiär inom barnlitteraturen.
För våra barn
1876 lever Strindberg tillsammans med Siri von Essen. Det har blivit några pjäser men inget litterärt genombrott. Samtidigt är han anställd på Kungliga biblioteket och arbetar där mellan 1874–82. Men nu kommer ett erbjudande från bokförläggaren Josef Seligmann om att översätta Klaus Groths bok Voerde Goern, Kinderreime alt und neu från plattyska. För besväret ska han få 100 kronor. Strindberg är kanske inte överförtjust, men behöver pengarna och accepterar.
Strindberg bestämmer sig för att involvera sin blivande maka i arbetet. Så paret sätter gemensamt igång med att översätta, låna verser från andra verk och skriva nytt. Allt blandas i boken För våra barn illustrerad av Ludwig Richter.
Men boken är inget han minns med stolthet, tvärtom. "Jag skaffar henne hjälplitteratur, jag invaggar henne i illusionen att hon själv utfört arbetet och hon inkasserar de hundra kronorna. Men till vilket pris! Förläggaren kräver att få sätta mitt namn på bilderboken, eftersom jag debuterat som dramatiker. Det är litterär prostitution!". Så skriver Strindberg i boken En dåres försvarstal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. efter skilsmässan från Siri många år senare. Här försöker han både distansera sig från boken och samtidigt ta åt sig äran.
Under arbetet lånar Strindberg hem årgång 1847 av Richard Dybecks Runa och Adolf Ivar Arwidssons Svenska Fornsånger del III från Kungliga biblioteket. Från de böckerna lånar Strindberg och Siri rikligt med rim. Nedan syns ett utdrag ur KB:s utlåningsbok för 1876 där Strindberg förekommer flitigt.
Enligt Barbro Tiberg i Strindberg som barnboksförfattare (1979), tyder en del på att Siri är den som skriver det nya materialet 1876, medan maken nöjer sig med att stå för inlån av verser. Det tror även Martin Lamm i tidskriften Barnens dagblad från 1928, och som man kan se på bilden av omslaget längre upp har även KB:s katalogisatörer lutat åt att Siri är huvudförfattaren. Parets dotter Karin bekräftar i sin bok Strindbergs första hustru att modern stått för huvuddelen av arbetet. Lars Furuland och Mary Ørvig argumenterar dock i sitt efterord till nyupplagan av För våra barn (1980) för att makarna gemensamt kan ha åstadkommit det nya materialet.
Samma år som Siri debuterar på dramaten, 1877, avlider hennes 4-åriga dotter Sigrid. Den 30 december gifter sig paret. 1878 får de en dotter som dör två dagar efter födseln. Ytterligare tre barn blir till innan äktenskapet upplöses i vad som blygsamt kan beskrivas som stor osämja, men innan dess stundar mer barnlitteratur.
Skrivuppdragens fröjder
1879 vill nämligen Seligmann att Strindberg ska översätta tre engelska barnböcker. Precis som tidigare accepterar han, men vill inte ha sitt namn på böckerna utan propsar i brevkorrespondens med förlaget på att hustrun ska stå som författare. Strindberg skriver bland annat: "Jag åtog mig beställningarne emedan jag har för princip att aldrig refusera, men som jag icke själv kunde effektuera den tog jag hjälp. Detta är den enkla sanningen".
Bilder och visor
Titlarna Barnens fröjder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Bilder och visor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. går i tryck samma år som Strindberg slår igenom på allvar med boken Röda rummet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. De kommer alla ut ungefär samtidigt i december. Även genombrottet ges ut av Seligmann, och resten är så att säga historia. Den tredje barnboken med originaltiteln Hush-a-bye baby publiceras aldrig.
Samtliga verser i de svenska versionerna är denna gång lånade från Arwidsson och Runa. Texterna i böckerna har kallats både nonsens och suggestiva, men läs gärna själva de digitaliserade skrifterna och bilda er en egen uppfattning.
I enlighet med Strindbergs önskan förekommer hans namn inte denna gång på böckerna, men det gör inte heller hustruns – förlaget noterar att manuskripten bär Strindbergs handstil – så de publiceras anonymt.
Barnböckerna var inte Strindbergs stolthet, men utgör ändå en liten (om än motvillig) del av hans författarskap. I Kungliga biblioteket finns många verk av Strindberg: tryckt material återfinns i Libris, medan manuskript, brev och bilder hittas i Arken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. De fem barnböckerna – varav två återfinns i raritetssamlingen – kan laddas ner fritt via länkarna nedan. Så lägg ifrån er Röda rummet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller Hemsöborna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och ägna en stund åt mer lättsmält läsning.
För mer läsning om Strindberg som barnboksförfattare, se Margareta Brundin, Vita lamm och svarta får (1988).