Ett arv från handpresstiden

Du kanske har sett dem på biblioteket, de där underliga beteckningarna för bokformat som egentligen härrör från handpresstiden. Då trycktes böcker för hand, genom sättning av lösa typer i en tryckform. I tryckpressen färgades tryckformen in med trycksvärta för att sedan tryckas mot ett pappersark.

Handpresstiden omfattar mitten av 1400-talet till ungefär 1830 då tryckpressarna mekaniserades. Beteckningarna folio, kvarto och oktav har ursprungligen att göra med hur många gånger de pappersark man trycker på ska vikas, för att häftas till en bok.

Folio

Ett pappersark som viks en gång blir två blad, eller fyra sidor, i boken.

Kvarto

Ett pappersark som viks två gånger blir fyra blad, eller åtta sidor, i boken.

Oktav

Ett pappersark som viks tre gånger blir åtta blad, eller sexton sidor, i boken.

Pappersarkets mått kunde variera och därför finns det folianter och andra format i olika storlekar.

Vad gäller för våra nya samlingar?

För att effektivt kunna nyttja bibliotekshyllorna delas böckerna in i olika storleksklasser, vi kallar dem format. Små böcker ställs upp för sig och stora för sig. Och där kommer de gamla formatbeteckningarna väl till pass för att signalera liten, större, störst i bokhyllan. KB har valt följande storleksindelning för nyare tryck (samlingar efter 1830):

Oktav – den minsta storleken. För böcker upp till 25 cm höga och 27 cm breda. Förkortas även 8:o.

Kvarto – mellanformatet. För böcker större än oktav upp till 35 cm höga och 27 cm breda. Förkortas även 4:o eller Q.

Folio – det största av de stående bokformaten. För böcker större än kvarto upp till 45 cm höga och 43 cm breda. Förkortas även Fol. eller F.

Från jättestor till pytteliten – visste du att vi även har riktigt extrema böcker Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.?