Ja, dä ä dä!
Desertören från Västerås, trummisen från "Hansson och Karlsson" samt gitarristen från "Made in Sweden" och "Blood sweat and tears" skapade 1969 en klassisk svensk skiva som i år fyller 50.
Och det måste vi väl rimligen hylla? Jag pratar givetvis om Pugh Rogefeldts debutskiva "Ja, dä ä dä!". Pugh heter egentligen Torbjörn men bytte då Anders Burman på skivbolaget Metronome ville ha ett mer udda namn på sin artist. Under två intensiva dagar den 2-3 juni 1969 skapade Pugh, Georg "Jojje" Wadenius och Janne "Loffe" Carlsson ett märkligt album.
Vägen till debuten
Pughs resa till debutalbumet tog fart 1967 när Anders Burman intresserat sig för några demolåtar han fått höra av artisten. Metronome är ett legendariskt svenskt skivbolag som utöver Anders Burman grundades 1949 av Lars Burman och Börje Ekberg.
På 50-talet var bolaget stort inom jazzen men gled så småningom över till visa, schlager och även rock. Andra artister som givits ut på Metronome är till exempel Cornelis Vreeswijk, Charlie Norman, Jailbird singers, Fred Åkerström, Marie Bergman och Ola Magnell. Sedan 1979 är Metronome uppköpt och en underetikett till Warner Music.
Pugh+Jojje
1968 spelades debutsingeln "Haru vart på cirkus" in och i samma veva avvek Pugh från sin militärtjänst i Strängnäs för att satsa på musiken. Två år senare skulle det ge honom tre månader i fängelse på Gotland. Men 1969 gick allt framåt och i januari sammanfördes Rogefeldt med Jojje, tanken var att denne skulle arrangera upp låtarna som skrivits. Det visade sig vara ett lyckodrag. Jojje spelade inte bara en del gitarr på albumet utan även bas, tamburin och piano.
Pugh som sjöng och spelade gitarr fick mycket inspiration till sitt låtskrivande från Bertolt Brecht, det var något i de texterna som tilltalade honom. Albumets tredje spår är en cover på Brechts "Surabaya Johnny".
Producent Burman och tekniker Michael B. Tretow ska vi inte heller glömma, de hade också viktiga roller under inspelningen. I artikeln nedan berättar Pugh för Peter Himmelstrand – en annan svensk musikgigant – om sin LP. I just den artikeln verkar han inte redo att ge upp hela sin musikkarriär, något som skulle ändras en månad senare. Han säger bland annat så här i artikeln:
Titeln
Albumtiteln kom sig av att Jojje hade för vana att reta Pugh för dennes västeråsdialekt, bland annat brukade han säga just "ja dä ä dä". Vips hade skivan fått sitt namn. Den andra juni var det dags att spela in låtarna, nu anslöt Loffe till studion för att lägga trummorna. Det första intrycket Pugh fick av Loffe var inte särskilt bra, de inledande orden han sa efter att ha hört låtarna var nämligen:
Att Loffe skämtat gick inte fram och Pugh kände sig riktigt irriterad ända tills trummisen satte sig ner och spelade introt till "Love Love Love". Krisen var över. Tio låtar på två dagar och så var skivan klar. Till en början utan något större ståhej, men efter ett litet tag slog skivan stort.
Slutet som aldrig kom
Att den sjöngs på svenska bidrog också till dess stora popularitet, ett pionjärverk inom sin genre. Flera av hans mest kända låtar som "Här kommer natten" och "Små lätta moln" finns med på albumet. Många fler album skulle följa genom åren. Ja närmare bestämt femton studioalbum till dags datum. För att lägga av som han hotar med i artikeln nedan det gjorde Pugh aldrig.
Året därefter hade Pugh fortfarande inte gått tillbaka till sitt arbete i hamnen utan spelade in skivan "Pughish". Det albumet kanske vi får anledning att återkomma till 2020 när den fyller 50 år. Som av en ren händelse kommer Pugh Rogefeldt att spela hela "Ja, dä ä dä!" på Cirkus ikväll, kanske är du en av dem som kommer vara i publiken?
Material på KB
KB har självklart den jubilerande skivan i samlingarna och Pughs övriga album. Sök i Svensk Mediedatabas Länk till annan webbplats. för att se vad mer som finns. Där hittar du också många andra skivor från Metronomes utgivning. I övrigt kan artiklar om både skiva och artist hittas i tjänsterna Svenska tidningar Länk till annan webbplats. och Libris Länk till annan webbplats..
Dessvärre finns ingen katalog över Metronomes skivutgivning 1969, sådant material hittas annars i KB:s samling Vardagstryck. En riktig skattkammare med allt möjligt material. Vill du läsa ännu mer om skivan så har vi böckerna "De legendariska åren : Metronome Records" och "73 [från Stora gatan 51 till Hog farm]" som läsesalslån på KB. Läs men glöm inte att lyssna, det är en riktigt bra skiva!