Virkning är utan tvivel en av de mest givande hobbyer man kan ägna sig åt. Tekniken är lämplig för kläder, bruksföremål och konst. Virknålar finns i alla möjliga storlekar, från millimetertunna till flera centimeter tjocka. Alla sorters garner kan användas: ull, bomull, syntet, plast, metall, hampa, bambu och mjölk. För den som undrar vad som skiljer virkning från stickning kan man förenklat säga att virkningen ger en något mer kompakt struktur, men har fler möjligheter till utsmyckande avvikelser på längden, bredden och tvären. I virkning finns det bara en maska att tappa och virknålen har en sympatisk krok som med lätthet vägleder tråden genom picoter, stolpar och smygmaskor.

Den första boken om virkning, 1844

Den allra första svenska virkboken utkom 1844. Det är ett tunt häfte i grönt omslag med beskrivningar och illustrationer på spetsvirkning. Spetsarna på bilden är luftiga med många luftmaskbågar vilket gör att arbetet går relativt snabbt.

Moderna och användbara virkmönster, 1849

Några år senare, 1849, kunde den som var hugad ge sig i kast med moderna och användbara mönster, som kragen nedan med rara hjärtan i ett elegant filetmönster. Utviksplanschen med det blå blommönstret är ett konstverk i sig. Bokserien i elva häften är utgiven av en ”fruntimmers-förening”.

Virka jumpers!, 1922

En kvinna som ville vara rätt i tiden 1922 såg förstås till att virka sig en jumper i jumpersilke. I denna bok finns flera mönster och en illustrerad guide till knepiga maskor som rullstolpar och korsstolpar.

Virkade sockor för bébé, 1922

Att virka till små personer går snabbt och lätt. Gulligt blir det också, vem kan motstå ett par ”virkade sockor för bébé”? Mönstret fungerar fortfarande, med tunt ullgarn och virknål nr 2. ”1 picot av 3 l. tages i vartannat hål” är klart som korvspad för alla som någon gång har dekorerat en kant med picoter.

Handledning och god teknik, 1923

Karpaltunnelsyndrom, kramp och en kisande blick – där har vi några av baksidorna med virkningen. Tur då att man redan 1923 börjar tala om vikten av god teknik. Den behövs när man ska ägna sig åt gipyrvirkning med ringmuscher och inlägg.

Mormors virkade spetsar till underkläder, 1927

När mormor sätter sig skönt tillrätta i fåtöljen med katten i knät är det virkade spetsar som gäller. Kanske blir det en bred udd med hålmönster och halvcirklar till daglinnet?

Praktiskt med virkade trasmattor, 1934

Nu blir det praktiskt. 1934 virkas bland annat trasmattor med hjälp av de för virkaren så viktiga diagrammen och inte minst den beräknade garnåtgången. Att få slut på garn med en halv jumperärm kvar att virka är hemskt opraktiskt.

Sportig i virkat, 1936

Virkning fungerar mycket bra för den sportiga looken. I denna bok från 1936 finns en käck virkad jumper för en ung flicka. Beskrivningen brister något i detaljer: ”Material: Vanligt bomullsgarn; en lämplig virknål.”.

Svensk virkning 100 år, 1944

Virkningens betydelse i Sverige blir tydlig genom jubileumsboken som ges ut 1944, 100 år efter den allra första svenska virkboken.

Virkningens vägval 1945-

Efter 1945 har virkningen som hobby och hantverk vuxit sig stark. I KB:s samlingar finns en uppsjö av böcker som visar vägen, från Konsumentinstitutets vurm för krokning på 1960-talet, till 2010-talets miljömedvetna virkning med rester (som givetvis har sin grund i den kära gamla trasmattan). Praktiska tips för vänsterhänta virkare samsas med oemotståndligt nonsens som virkade robotar. Och glöm det där med fruntimmersföreningar – nu gör även männen sitt intåg i virkbokens värld...